Aftonbladet – 28 april 1845, sida 2

krets äro ock. kontrollerna lättare, och i den mån ersättningsgifvarne. äro färre till antalet samt följaktligen så mycket tyngre drabbas, då skadestånd skall utgifvas, i samma mån hafva de äfven ögat bättre på hvarandra. Det är väl sant att de stora herregårdarne och andra kostsamt bebygda hemman ej hafva betydlig förmån att deltaga i häradsföreningar, då dessa upptaga blott de lagliga husen på bondhemman och en derefter lämpad ersättning, men för dem står allmänna brandförsäkringsverket för byggnader på landet öppet hädanefter, såsom hittills. Afgifterna dervid, till hvilkas undvikande endast mången, måhända, med så stor förkärlek nu omfattar länsföreningen, får man väl underkasta sig. Ty vill man ändamålet, så måste man vilja medlen. Men fruktansvärdt är, att en stiftelse. som ytterst skall hvila på menniskors hederskänsla och moralitet, ännu är i vårt land för tidig. Lätom oss först afvakta förmögenhetens återvändande till de jordbrukande klasserna; ty med penningeförlägenhet och fattigdom stå icke alltid och obetingadt dygd ochärlighet uti det innerligaste förbund. — Dixi et salvavinv. X. Y. Z. —— — — Utdrag af ett bref från Malmö d. 22 April. Då man i Stockholmstidningarna nyligen hört talas om paskiller som der åstadkommit ett visst uppseende, så torde det förtjena nämnas att vi icke heller här varit utan dylika. Ett af våra tidningsblad, Malmö tidning, hvilken numera tyvärr icke äger biträde eller ledning af den person som för ett par år sedan der lemnade mången läsvärd artikel, berättade för omkring 14 dagar sedan, under rubriken insändt, om ett enskildt aftonsamqväm någon tid förut, deri bland andra nägre embetsoch tjenstemän deltagit, och uppdukade dervid en historia, hvari det insinucrades, att samtal och skålar vid tillfället varit af den beskaffenhet, som man plägar benämna med uttrycket rabulistisk, hvilket uttryck äfven finnes i artikeln användt. Detta försök, att göra detaljer af det enskilda umgängeslifvet till föremål för sqvallret, skulle redan i och för sig sjelf hafva väckt en rättvis för(rytelse, så mycket mera, som icke det ringaste hvarken i förtäringens mängd eller samtalens egenskap der tilldrog sig utöfver gränsen afen fullkomligt gr ton och en sträng anständighet, ochi detta a torde kunna såsom ett bevis anföras, att flere äldre embetsmän, samt deribland en vice president, deltogo i sällskapet. Men denna förtrytelse måste ännu me a ökas, då man fann, att det egentliga ändamålet med artikeln var att företrädesvis utpeka en altad och skicklig tjensteman, redan af stadgad älder, som för ögonblicket står på förslag till ett assessorsombete i en af rikets hofrätter, och den nedriga a n att möjligen kunna göra honom skada på högre ort vid det snart förestående tillsättandet af detta embete. följaktligen mer än sannolikt varit driffjädern till den beskyllning som tillvitas honom serskildt, om denna ock i sig sjelf är så oskadlig, att man måste le åt angifvelsen, nemligen att han skulle hafva proponerat en skål för republikens införande i Sverge om hundra år härefter. Hela berättelsen härom förmodligen inhemtad ifrån tredje eller fjerde hand är imedlertid så osannfärdig och förvänd. att flere a! de närvarande gästerne, med rätta förbittrade öfver en dylik förvrängning, som i allt fall visade ett nedrigt uppsåt, i följd häraf sökt alt få reda på upphofsmannen, och slutligen kommit underfund med att denne lär vara en fordom i hufvudstaden anställd men för oduglighet afdankad och för sin kända lögn äktighet föraktad gammal stackare, hvilken, fastär af tromans rang, under de föregående åron alltsedar år 1833 eller 1836 haft tillsitt förnämsta tidsfördrif att fjeska såsom spion, och jemväl varit behöriger belyst i denna egenskap i de bekanta Skildringarna men nu på ett är varit förlågen om någon debouch för sitt intressanta handtverk, hvarföre han ock slut ligen af inbiten vana att sammansmida sina politisk: lögnhistorier, sökt en nederlagsplats för dem härstä des för att dermed göra det lilla onda, han möjliger kunde på detta sätt åstadkomma mot den ene elle andre, som tilläfventyrs någongång afvisat honon ifrån sitt enskilda umgänge eller ifrån deltagandet ett bättre sällskap af flere personer, sådant som de ifrågavarande. Saken kan förtjena uppmärksamhet icke för det deni sig sjelf betyder mycket, men eme dan dylika eländiga varelser icke ens böra hafva de glädjen att få mätta sitt skadebegär, sedan de ick mera duga till något annat. a a ed AG RR RR RA RAR rv