Aftonbladet – 25 april 1845, sida 2

ligt denna motbevisning anländt; ty hon söker intala de beslutande, att man med flit dröjt tills nu att framställa vederläggningen, hvarigenom hennes fraktion saknar tid att hitta på något nyt! föregifvande; och hon slutar med ett slags bön, att man för all del icke måtte lita på de vederläggande sifferuppgifterna, utan hålla sig fast vid hvad lektorn sagt, och votera derefter. I nästa Minervanummer bör man, för konseqvensens skull. vänta en ny och ännu mera högljudd klagovisa af samma slag, med thy åtföljande insinuation om enahanda diplomatiska dröjsmål, i anledning a! den bär ofvan nämnda skriften af doktor Hagdahl, hvarmed bokhandeln framkom. äfven i går, alldeles som om den varit beställd att tagas i betraktande efter genomögnandet af Minervas reklamation; ty olyckligtvis för den sistnämnda har br Hagdahl här ådagalagt behofvet af den pågående förändringen i våra fängelseoch straff-anstalter, både ur den ekonomiska och moraliska synpunkten, på ett så klart och inlysande sätt, att om någon skymt till det gamla systemets fortfarande brukbarhet (att ej säga företräde) ännu skulle tyckas i behåll, så måste den utplånas utan spår genom hvad han anfört. Härvid företer sig dessutom den skillnaden, emot hvad andra framställt för den ifrågavarande förändringen, att doktor Hagdahl icke eftersäger några lånade meningar, utan berättar hvad han sjelf sett och undersökt på stället, och hvad han dervid funnit bekräftad! elier vederlagdt i andras uppgifter. Bokens titel är så vida inskränktare än innehållet, som doktor Hagdahl icke blott besökt fängelserna i Tyskland, Schweitz, Frankrike, Belgien och England, utan äfven dem i Österrikes italienska stater, och beskrifver speciellt de i Mantua och Milano, sam! lemnar en ritning med förklaring öfver det nya centralfängelset i Alessandria. Han har dervid ej blott tagit kännedom om den delen af de olika fångelsesystemerna, som närmare rörde hans yrke. eller helsovården, utan om förvaltningen och disciplinen i allmänhet och resultatet deraf med hänseende till deras inflytande på statsekonomien å ena sidan och sedligheten å den andra. De jemförelser, hvartill han härvid fått anledning, emellan det gamla fångvårdssystemet, det Auburnska, det Filadelfiska, och de i dessa införda förändringar, har han dels bifogat vid be skrifningarne, dels framställt under särskilda rubriker, om ,IHelsovården inom fängelsernar — Inkast emot separalionssyslemet — Societåes de patronage, jemte slutföljderna hära! samt en öfversigt af Fängelserefarmens framsteg, i de besökta länderna. Det är isynnerhet de här förekommande inkasten emot separationssystemet och Författarens erinringar dervid, som äro af omedelbar vigt för dagens frågor här; och vi tro knappt att någon som ej föresatt sig att blunda för både erfarenhet och logik, vid bedömandet af frågan om detta systems införande 1 Sverge, skall kunna genomgå denna diskussion utan att sluta sig till det nya systemets anhängare och finna det gamla omöjligt att försvara, så väl från moralitetens som ståtsekonomiens synpunkt. Äfven utan afseende på någon speciell tillimpning, är denna skrift en ibland de mest intressanta framställningar öfver tillståndet och karakteren hos en beklagligen alltför talrik del af den civiliserade verldens folkmängd. I ett klart och lifligt föredrag och med tillägg af officiella data och egna reil.xioner, skildrar författaren ransakningsoch strafffängelserna i Tyskland, ceilfängelset i Milano, ransakningsfä gelset i kanton Vaud, strafffängelserna i Lausanne och Geneve, Frankrikes ransakningsfängelser (Prefeciure de Ia Police, La Force och Saint Lazare); dess straffängelser (Saint Germain, La Roquette, Les Bagnes) Belgiska ransakningsoch strafffängelserna i allmänhet och speciellt dem 1 Gand och Namur; Englands polis och fängelseanstalter (The vagrant acty, Fredsdomare och deras ,Petty sessions,, Borgen (bail), Quarter sessionsn, Åssisdomstolarne, Central eriminal court,, Informersn, Police stations,, Lock up,); ransakningsfängelserna (bCommon Gaols,) och speciellt Newgate; korrektionshus (Bridewellsp) och särskildt Coldbathfields Prison; samt straffängelserna, hvaribland det i Millbank och de bekanta blockskeppsfängelserna (Huiks,) beskrifvasoch modeilfängelset i London finnes afritadt, med bifogad förklaring. THIERS HISTORIA OM FRANSKA KONSULATET OCH KEJSARRIKET. Det uppseende, som detta arbete väckt i anseende till författarens persoolighet, har föranledt en mängd recensioner deröfver i en mängd olika