seende uppmuntrande, anmärkningar öfver utsigtern; Iför handeln med det himmelska riket, och vi lemn: Thär det hufvudsakligaste af hans sednaste meddelan den: Oaktadt man genom öppnandet af några fler: hamnar och genom undanrödjandet af flerfaldiga in. Iskränkningar och hinder, funnit nya marknadsplatsc: för engelska manufakturvaror, så har likväl Kina re dan tillförene, genom Cantons bemedling, försett sig med alla sådane, som voro begärliga. Innan vi kun. na hoppas ett förökande af detta hegär, behöfves tit för att hos Kineserna väcka en än större smak för våra manufakturvaror, och att framkalla nya behofver; til dess sådant sker skall detta förståndiga folk, som hai ganska litet att ställa till öfverflödets disposition, svår ligen använda detta lilla på varor, hvilkas värden de hvarken känner eller beundrar, endast derföre att dc nu utbjudas i fem hamnar i stället för en. Detskullc derföre vara väl om vårt hemmavarande handelsstånc dröjde något litet, innan det tog för alldeles afgjordt att dessa 300 millioner äro beredvillige att emottages allt hvad man kan behaga tillföra dem. För at kunna införa nya Varor, mäste våra köpmän till er början vara förberedde på att taga en mängd Kinesiska produkter i utbyte; ty oaktadt opiihandeln äl! kontant, lär sådant svårligen bli fallet med hvarj annan. Olyckligtvis fattas det Kina exportartiklar och det enda säkra medlet att utvidga exporten liggei i en större, theafsättning. Men för att kunna åstadkomma den önskade större förbrukningen, är till en början nödvändigt, att nedsätta den närvarande the. tullen i England, från 422 procent till 100, eller till en 4 shilling skålpundet, i stället för 2 shilling 2, pence; eljest skulle en förökad theinförsel endast neddrifva priserna, så att importören hvarken hade en utsigt till vinst eller ens med säkerhet vore fredad för förlust. En annan omständighet är den lätthet, hvarmed amerikanarne kunna nedtrycka priset på styckegods och andra vigtiga handelsartiklar: hvad bly angår hafva de nästan undanträngt oss från marknaden. Bomulls och andra varor för dagligt bruk eller domeslicsa, sälja de till ett pris, som ej skulle vara lönande för don engelske fabrikanten. Med undantag af cpium är handeln i hvarje fack för mnärvavarande underkastad många svårigheter, och så har den alltid varit. Thehandeln har blifvit frigifven er missgynnande förhållanden. De första försäljne för hvarje ärstid blefvo gemen!igen afslutadd till reglerad? priser; så linge köpmänner korporation, voro de omtänknäe; mon isakernas nya slätt, som oberäknadt d ej hafya något intresse f änkande att köpa the till h vad pris som helst, hvarigenom priserna uppdrefvos, försäljningen råkade i stockning, endast n finare qvantiteterna kunde afsättas, ochi det mesta stadnade i de inhemska köpmännens händer, till deras stora förlust. Be kunna eller vilja ej förstå tingens nja ordning, och cj inse nödvän oten att frångå den gamla praxis, att de första försäljningsprisen skola reglera de följande. I detta ämne ha thehandlarne i Canton nyligen gjort en högst löjlig föreställning till de främmande köpmännen. Huru kunnen J åse, utropa det blomstrande himmelska rikets Wuc-köpmän, att alla edra hedervärda köpmän ändra sin förra väg, blifva förkastande och svärtillfredsställda, endast välja litet Cotelett-the (teas of chops) af det förträffligaste Wu-ning-the,3hestigt afstå från alla köp, och hos folket framkalla den ängligaste och smärtsasmmaste ovisshet, som är deras jemmerliga lott, hvilka blicka åt väggen och sucka efter målade sviskon. — Huru litet de än måtte tycka om saken, frukta vi likväl, att de kinesiska thehandlarne måste finna sig vid att ändra den gamla praxis, och att en vila större reduktion än någonsin måtte föregå i deras heräkningar, innan de kunna försälja sin plantproduktion. Den stora exporten, somverkställdes till England förlidet år, för att åstadkomma ett större utbyte af våra artiklar, har medfört en sänkning af thepriserna der hemma, och med prisernas närvarande ståndpunkt i Canton kunna inga inköp verkställas , utan utsigt till säker förlust. — ÅTER EN NY KATEOLSK-KRISTLIG KYRKA. I Kreuznach i Preussen har följande uppmaning funnit många underskrifter: Af fritt val och af den inrerligaste öfvertygelse hafva undertecknade beslu-. lat, att kalla en katholsk-kristlig kyrke till lifvet, fri från alla menskliga tillsatser och föryridningar samt i vår helige religionsstiftares rena anda. Klippan, hvarpå denna kyrka skall byggas, är grundad på Evangelii höga lära: Älska Gud öfver allt, och din nästa som dig sjelfv. Vi betrakta derföre såsom missbruk och menniskoverk, samt förkasta för alltid: 1) Ben romerske påfvens myndighet såsom vår kyrkas öfverhufvud; 2) Celibatet; 5) Öronbikten; 4) Nattvarden i en enda gestalt och transsubstantationen; 5) Besvärjelsen vid dopet; 6) Helgonens åkallande; 7) Bildoch relikdyrkan samt vallfarter; 8) Konfirmationea; 9) Sista smörjelsen; 40) Latinska spräkets invändande vid gudstjensten; 41) Läran om skärselden. Vi erkänna endast en medlare mellan Gud och menniskorna, nemligen vår Frälsare, Jesus Christus. Vi bibehålla messan, sedan den blifvit föränirad efter en katholskt-kristlig kyrkas anda. Vi eränna endast tvenne sakramenter: Dopet och Nattarden. Vi emottaga Nattvarden enligt Eyangelium, begge gestalterna. Vi betrakta den såsom en minesmåltid och en hågkomstfest af Jesus Christus, och mottaga den under den formeln: bvDetta betyder nin (hans) lekamen! Detta betyder mitt (hans) blod! Yi förpligta oss att så länge sörja för vår kyrka och kola, tilldess staten ordnat våra angelägenheter. En var arbete efter sin kraft och vilja för den goda 2ken. Vidare beslut lemnas till framtida rådgöring, 1 snart den grundade nya församlingen hunnit konLituera sig och funnit ett passande presterskap. Och välte så kärlekens, sanningens och upplysningens rud genomtränga och ingjuta sin anda i denna ka0!skt-kristliga kyrka! Han lede, styre och regere en i alla inre och yttre afscenden! Kreuznach den 0 Februari 4845. . — Paris tjernåror. Pariser-polisen kan ej vända nog verksamhet och omtanka för att tilltetgöra alla tjufhålor. En löjlig tillfällighet har yligen förorsakat upptäckandet af ett stort band, IM lact an nå viltnaliehaNdlarne Ach cam us EM gr