Aftonbladet – 15 april 1845, sida 2

sida uppsägbart, men utgör öfver 570,0009 Rd som nu fordra 5 procents ränta, i stället af Rik: gäldskontoret inlöstes emot 3 procents obligatic ner, så skulle resultatet blifva att staten bad nära fulla 3 proc. af köpeskillingen. Den minsk ning, som häri uppstode under första åren af e taxenedsättning, skulle snart ersättas af en högr inkomst genom trafikens utvidgning, och denn under tiden lemna landet och äfven statsverke på annan väg en säker vinst. Huru lätt hela denna transaktion kunde i när varande stund utföras, visar sig bäst då man be traktar, att inlösningen af de i Bankodiskonte belånade aktier kunde ske, sedan Bankens grund fond blifvit ökad till 40 millioner, med den der efter af 1343 års bankovinst återstående behåll ningen; ty aktiernas belåningssumma är blot 330,009 rdr, och behållningen är af Bankout skottet uppgilven till 3350,000 rdr. Om vidare på sätt nyss nämndt blifvit, obligationsskulde konverterades i 3 proc. obligationer, så återsto för staten endast att betala omkring 400,000 rd: hvilka kunde tagas af 4844 års bankovinst elle af öfverskotten å 1844 års statsinkomster. Med len finnas således; och det återstår blott att ta ga i betraktande, huruvida det icke finnes äfve andra skäl, än de redan anförde, för attsöka be gagna närvarande ställning och tid till att utfö ra en åtgärd, som ändå förr eller sednare måst påtänkas, för att betrygga landet om upprätthål landet af dess största och vwvigtigaste inre kom munikationslinia. I detta afseende synes först af allt böra afse nyttan att, så fort ske kan, nedsätta taxan fö varutransporterna på kanalen. MHvarje år verka i detta afseende på reproduktions-kraften, oc hvårje uppskof är sålunda skadligt. Vidare bö noga. besinnas, att kanalens fullständiga underhå medför betydliga besparingar i framtiden, genor betryggandet emot behofvet af på en gång ske ende större reparationer, samt att, oaktadt Gö tha kanalbolag hittills visst ej svikit sin under hållsskyldighet, utan tvärtom afsatt betydlig reparationsfonder och derför försakat utdelning p sina aktier, man likväl icke kan fordra, att de enskilda bolaget i lång tid skall se sitt kapital all deles ofruktbart. Slutligen bör det besinnas, at lagstiftande maktens handlingssätt emot detta ak tieholag, icke varit så rättvist eller billigt, son man haft skäl att fordra, då, såsom bekant är, de bildades på uppmaning af beg gge statsmakterna, oc lofvades 3 proc. ränta under byggnadsåren, genor en diskontinrältning, som utan bolagets förvålland sedan indross och hvilket förökade vinsten sa Rikets Ständers bank, genom Bankodiskontfon dens förökning. Afven bör man betänka, al kanalverkets hela förvaltning mera berott af Re geringen än af bolaget; att Konungen tillsatt ord förande, bestämt arbetsstyrkan, fastställt bygg nadsplaner samt stater, :o. s. v. Med ett ord att mycket kunnat vara sparsammare: stäldt, ä som fallet varit, och att bolagets uppoffringa skett, under det staten sjelf gjort sig till delta gare i kanalarbets-företaget, men att bolaget ha hela bördan af underhållet, sedan det använd 3,100,000 Rdr på kanalens byggnad, men nu, til följd af skuldsättningen å 3 proc. ränta och de dryga aflöningsstaten, knappast kan hoppas uppn en årlig utdelning af 4 1, proc. på aktierna. At lemna ett sådant aktiekapital I helt och hållet til förstöring, skulle äfven i sin mån vara en förlus för det allmänna, likasom all annan förstöring a värden, de må nu vara af hvad natur som hels och Rikets Ständer synas derföre icke böra tvek att med kraft taga uti saken, samt att genon Götha kanals öfvertagande af staten för allti betrygga landets inre handel och sjöfart, lindr afgifterna för densamma, samt skänka landets rö relsekapital åter omkring en millions aktievärdt som nu nästan är dödt kapital, ehuru enda åter stoden af de summor, hvilka på regeringens upp maning, midt under det landets sjelfständighe och framtid syntes så osäker, med fullt förtro ende lemnades af nästan alla medborgareklasse åt ett företag, som statsmakterna sjelfva prokla merat såsom ett nationens storverk. Nedsättning bör så mycket heldre ske, som all andra länders exempel utvisar, att rörelsen på öfrigt välberäknade kanalanläggningar alltid hastig tillvext, så snart afgifterna blifvit lindrade, hvara bör kunna slutas, att de uppoffringar, som ni gjordes, redan innan några år ersatta genom lan dets allmänna fördel af kanalseglationen, skull inom några decennier lemna en ren vinst på de jemförelsevis mot kanalverkets verkliga värde här ifrågasatta ringa inköpssumman. På det enhver må kunna bedöma riktigheten a de här gjorda uppgifter, meddelas ett förslag öfve inköpskostnaden, lämpadt efter 1844 års bokslut, jemna riksdalertal. Inlösen af 34,442 aktier å 100 rdr, efter 95 rd stycket . ss vo Fdr 785,304 Öfvertagande skulder: Obligationer å 5 proc., ouppsägbara af innehafvaren oc 374440. Till Wadstena krigsmanshus, å 4 proc. . . -. 42,100. Outtagna räntor. . . . 20,648. förfallna akticutdelningar. . . -3,158. Till handelsoch sjöfartsfonq den . ; 20,000. Diverse vo MF renat. Afgå följande fordringar och Fr a ne rå Nr