Aftonbladet – 14 april 1845, sida 3

LANDSORETS-NYHETDR. Carlstad d. 9 April. För någon vecka sedan fälldes änvo i Dalby socken nära Likån en björnhona. Uppskrämd ur sitt vinterqvarter och eftersatt af några raska skidlöpare hade hon tagit sin yttersta tilllygt oppe i ett stort furuträd, der hon träffades dödligt af den första kula, som på henne riktades. (W. T.) rahlun d. 40 April. Beträffande den i förra numret omnämnde skräddaren A. Blomberg från Mora, innehåller den nu inkomna rapporten följande omständigheter: Församlingens pastor, hr doktor Svedelius hade d. 22 Mars, på anhållan af åtskillige B:s grannar i Färnäs by, besökt B. för att bringa honom till besinning i afseende på hans irriga och missledande lärosatser, men hvilket frukt!öst aflopp, i det B. i vittnens närvaro förnyade sina förut hafda uttryck: att vär Lutherska lära är en djeflalära, att kyrkan är en djeflaboning och att presterne äro djeflajärare,, med tillämpning häraf på öfverheten, som sådant skyddar och försvarar; hvarjemte B. yltrat, att hr doktorn under utöfningen af embetet vore en själamördare och lögnare, m. m. Då kronofogden derefter d. 29 Mars på landshöfdingeembetets, efter doktor Svedelii anmälan om förhållandet, gifna ordres med nödigt embetsbiträde besökte Blomberg , förk arade denne på skedd tillfrägan, att han fullkomligt erkände sina ofvannämnde yttranden, med undantag af allt missfirmande mot öfverheten; tilläggande föröfrigt, att han ansåg sig skyldig söka vinna så många anhängare han förmådde åt den enda till saligheten ledande lära, hvilken han förkunnade. För öfrigt yttrade han sig i dessa ämnen så fanatiskt, att man kunde vara frestad anse honom rubbad tillsina sinnen. Dessutom hade, genom B:s förvållande, inom Färnäs by många tvister och oenigheter mellan så väl grannar som äkta makar uppkommit; i anledning af hvilket allt B., till undergående afförhör, till länshäktet införpassades. — Vid anstäldt kansliförhör lärer B. frimodigt vidblifvit sina förut fällda utlätelser samt förklarat sig beredd att vidkännas följderna af sitt förfarande, — Mördaren Långlars Ol. Hansson blef förl. gårdag på Rättviks sockens afrättsplats aflifvad. Under hela sin -beredelsetid hade han, med en, som det tycktes, djurisk likgiltighet för sitt öde, fortsatt sin antagna rol af stumhet i alla högre ämnen; och först gå han inträdde inom spetsgården, bröt han denna ,ystnad genom cen förklaring, att han intet ondt sjort — ett yttrande, som tydligt nog afspeglar man