STO CIA TH OL De utländska posterna i går medförde tidningar från Paris af den 30 Mars, från London af den 4, samt från Hamburg af den 4 dennes. FRANKRIKE. Med telegrafen hade öfver Spanien underrättelse erhållits från general Lamoricitr:, dat. bivuaken vid Sidi-ben-Abbes d. 20 Mars, att trak— taten om gränsregleringen emellan Marocko och Algerien hade blifvit dagen förut undertecknad; alla de vilkor general Delarue yrkat hade bifallits. Sidi Hamidas stora följe hade visat de vänskapligaste tänkesätt. Han sjelf har förkunnat, att han hade befallning att sedan marchera mot Emiren (Abd-el-Kader) och att förstärkningar skulle ansluta sig till honom, samt Rif operera i kombination med honom. Marskalk Bugeaud hade den 24 Mars kommit till Marseille och skulle d. 26 afresa till Algier. Tåget mot Kabylerna skall ske med en 9000: man stark korps. General Changarnier skall föra avantgardet, general de Bar arriergardet, öfverste Jussuf kavalleriet och hertigen af Montpensier fältartilleriet. Det lärer vara för att denne skall få inlägga krigsära, som hela tillställningen sker; ty marskalk Soult skall varit emot hela detta tåg såsom onödigt, men den orubbliga viljan har gillat Bugeauds utrotningssystem. Lagförslaget om Pariserbastiljernas bestyckande har väckt-ett djupt intryck hos deputerade; hela den liberala pressen är i harnesk deremot. Befästningen var en hotelse, säger ett oppositionsblad, bestyckningen är förklaringen om Pariss träldom. En annan säger: beväpningen af Pariserverken kan blott vara en tanka på inre reaktion ---Intet folk, ingen stad går in på sjelfmord, men fästningsverkens bestyckande midt i freden är stadens och vår frihets sjellmord!0. s. v. Under det att Paris beväpnas, äro alla sjöhamnaur lemnade till pris åt fiendens kulor. — Petitioner underskrifvas nu på alla håll. Nationalgardet har en ofantlig hop underskrifter. Inom det råder en stark jäsning. Det har, som man vet, icke på tre år varit samladt i hufvudstaden, och i allmänhet har man visat misstroende till det. Nu ser det sjelf, att det låtit sakerna gå för långt, då det lät beveka sig att ej opinera mot befästningen, och harmen är således så mycket större. Inom kabinettet hade förslaget att göra denna proposition mött starkt motstånd; men Soult lärer hafva vacklat och understödt konungens planer. Imedlertid undrar man hur slutligen saken skall gå i kamrarna, ty ministeren synes icke mer vilja göra någonting till kabinottsfråga. Nyss lemnades den belgiska tullfrågan åt silt öde; kanskesker så med bestyckningsanslaget äfven. Lanjuinais förslag om tullnedsättning för Svenskt och Norrskt jern m. m. hade varit under diskus