Aftonbladet – 8 april 1845, sida 3

Isympathi. il — Moragossen har åter förevisat sin ångvagn, HU hvilken rullade raskt omkring golfvet i källarsalen. tIDen är 4 fot läng, hjulen 3 tum höga af messing. I Ångpannan af koppar rymmer omkring 2 qvarter, ;loch cylindern af brons med 4 tums diameter. PiIstonen gör tums höga slag och går vagnen dubbelt Ifortare än en spatserande person. Under pannan hänger en låda af jernbläck med litet bomull uti, hvarpå hälles sprit som påtändes, och hvarigenom Ihettan åstadkommes. Moragossen är urmakare och I värderar sitt lilla konststycke till 400 Rdr Rgs. I — Enligt enskild underrättelse, har Östersunds marknad i förl. månad varit ganska liflig och fanns god tillgång på penningar, så att herrar handlande nästan voro i förlägenhet att kunna vexla de 500 Rdrsbankosedlar bönderna tidt och ofta presenterade. En handlande afyttrade på 3:ne dagar hela sitt varulager till ett värde af omkring 42,000 Rdr Rgs. Allmogens ekonomiska ställning i Jemtland och Ångermanland är mycket god, och lära de ofta ha svårighet att mot 4 å 4!, procent få sina kapitaler utlånta. En del bönder äro så förmögna, att man anser det lätt att på ett par dagar i vissa socknar kunna uppläna ett par hundra tusen riksdaler. (2) (T. f. F. L. 0. S.) — En gumma i Floda socken, som sistl. Päåskafton, jemte sin man, befann sig på vägen ifrån sitt aflägsna hemvist till sockenkyrkan, blef, sittande i slädan, af ett genom stormen kullkastadt träd, ihjälslagen. Hennes man, som gick bakefter släden, blef alldeles oskadd, och måste med yxa befria sin döda hustru frän det stora trädet, som äfven nästan krossat släden. (S. K. L. T.) Eskilstuna d. 5 April. Vurmen, att upptäcka grufvor, som lik en epidemi gjort sin rund kring landet, har äfvenväl här gripit ett par sujetter, hvilka, utan att veta af hvarandras förehafvande, båda gjort ansökning att få inmuta ett kopparmalmsstreck, beläget uti Lista socken, på Öfvernäs ägor, 43, mil härifrån staden. — Det lär likväl vara mycket problematiskt huruvida någon lönande malm står att erhålla på detta ställe; ty, enligt hvad oss blifvit berättadt, skall samma plats, för omkring 20 år sedan, varit inmutad och arbetad af numera aflidne geschwornern Rothoff, som efter någon tid öfvergaf företaget, såsom onyttigt och lönlöst. (E. A.) Götheborg d. 4 April. Alla utbamnarre på kusten, med undantag af Känsö, anses numera vara tillgänglige för hamnsökande fartyg. Dito d. 3 April. Några dagar före Påsk utgingo tronne fiskare från Hönö med en segelbåt i aftsigt att begifva sig till danska kusten för att der uppköpa fisk. Efter utomordentliga ansträngningar (synnerligast i trakten af Tistlarne, der de höllo på att få båten förvandlad i ett enda isstycke) lyckades det dem att komma till sjös och uppnå danska landet. Vid ankomsten dit måste en af dem, som, till följd af sina oerhörda ansträngningar, ådragit sig en svår förkylning, genast intaga sängen och blef bragt på Fredrikshamns hospital. De tvenne andra fiskrarne, som af kustboarne fått erfara flere prof på menniskokärlek och välvilja, begåfvo sig derefter, sedan de intagit sitt fiskförråd och lejt en dansk sjöman till sitt biträde; på vägen till hemmet, dit de hoppades kunna anlända före helgen. Ankomne 4, mil utanföre Vinga, råkade de in i ctt isfält, hvilket så omhvärfde båten, att det var dem omöjligt, att med den komma hvarken fram eller tillbaka; hvadan de beslöto, att, genom hoppande från det ena isstycket till det andra, söka uppnå Vinga. De lemnade fördenskull båten, som låg alldeles torr på isbergen, åt sitt öde och anträdde sin vådliga färd; men hade icke hunnit synnerligen långt innan de insågo omöjligheten, att, i anseende till isstyckenas litenhet, framtränga längre. De beslöto fördenskull att återvända till båten; men då de ankommo till den, funno de honom krossad af isen. Man tänke sig deras förtviflade belägenhet: det enda räddningsmedel, på hvilket deras hopp hvilade, båten, var krossad; framför dem låg det stormande, af drifis uppfyllda hafvet och bakom dem och på sidorna företedde sig en lika hemsk anblick. Dessutom nalkades qvällen och vinden friskade upp. Alla dessa faror oaktadt, förlorade de dock icke modet. De lösbröto ur båten hvar sitt bräde, anträdde ånyo färden till Vinga, hvilken ö de, genom att med sina bräden bilda bryggor mellan de större isstyckena, lyckligen uppnådde kl. :, 9 Påskdagen på aftonen. Under hela denna deras vandring mellan båten och Vinga befann sig det isfält, öfver hvilket de färdades, i en så våldsam rörelse, att de otaliga gånger hisnade och höllo på att finnasin graf i de omkring dem brusande vägorna. Då de ändtligen efter alla dessa lifsfaror uppnådde Vinga båk, voro de så utmattade, att de knappast förmådde hålla 8 upprätte; men detta oaktadt har ingen af dem insjuknat. — I förrgår observerades en större styrka af tullbevakningen, sammandragen omkring ett hus vid Stigbergsliden, som bebos af en traktör Berggren. Att afsigten med dess rörelser var en husyvisitation, undföll ingen; men åtskillige misstänkte dock, att tulltjenstemännen denna gång blifvit förde på origtigt spår. Denna misstanka bevisade sig ock vara rullkomligt grundad: vid anställd visitation befanns det cernerade huset icke innehålla det ringaste konfiskabla gods, icke ens ett tecken, att något sådant der blifvit förvaradt. Hela tillställningen hvilade nemligen på en angifning och denna åter hade af någon elak putsmakare blifvit föranstaltad för att ..-. narra tulltjenstemännen April. (G. H. o.S.T.) Calmar den 2 April. Drängarne Johan Jonson och Nils Nilsson från Bläsinge samt Anders Erikson och Sven Olsson i Qvarnstad hafva den 18 nästl. ars under hemresan från Tingsstället Lundegård, lit de blifvit instämde dels för delaktighet i slagsmåi ch dels för att i dylikt mål vittna, å allmänna landsägen slagit och ofredat många personer, hvarefter le vid ankomsten till Södvik ingått uti gästgifvaren Johan Fredrik Kullmans boninghus, der de, efter tt hafva utsläckt ljuset, med piskor, påkar och knifvar anföllo bemälde Kullman samt hans hustru, son ch dotter, och tillfogade dem åtskillige sår och blånader, hvarjemte de sönderslogo flera husgerådssaker. Provincialläkaren Brunius, som besigtigat de slagne, ar intygat, att Kullmans lif är i fara. De brottsige äro häktade och till länshäktet insände. (C.-BI.) Carlskrona d. 3 April. En lifstidsarrestant , rid namn Ek, som i 43 år varit fästningsfänge, har är aflidit, 79 år gammal. (Naj.) Carlshamn d. 4 April. Ännu ligger hamnen ärstädes, som annars plägar vara tidigare öppen än AR Annan ch atarle este. OD 8 vr