Men ildll HU CILCLI UUDBDE,g Af IEISVA TIILU UJUIeN ;rligt större erfarenhet i dessa ämnen, än Sverige, ntagna grunder afgöra frågan om tillräcklighen af svenska riksbankens kapital, och antages, att ankens skuld utgör . . . Rdr 34,000,000 jess metalliska kassa . . . . . 8,800,000 amt dess fordringar uppgå till . . 32,200,000, vilket insänd. förmodar någorlunda instämma red verkliga förhållandet vid slutet af 4844), så nnes, att förhållandet mellan kapital och skuld r nära detsamma som i Skottland, till och med ågot fördelaktigare, samt att förhållandet emelan kapital och fordringar är ungefär detsamma, om emellan kapital och skuld. Med det i Masachusetts antagna förhållandet kan det svenska lock icke mäta sig. Men äfven försigtige Nordmerikanare anse den i Massachusetts 1829 anagna regeln onödigt sträng, och så länge svenka riksbanken ej af sina principaler inledes i lt för äfventyrliga transaktioner, anser ins. för in ringa del denna banks nu föreslagna kapital illräckligt, i förhållande till skuld och fordringar, relst de felaktigheter, man kan lägga bankens låresystem till last, äro mindre farliga för kapitaet, än för den metalliska kassan. — — Mäter man lenna tillräcklighet efter den vinst, kapitalet lemvar, så torde äfven en sådan mätning lemna ett .emligen tillfredställande resultat. Vinsten kan väl ej antagas till mer än 8 procent årligen. De skottska bankerna räkna, efter Kennedys uppgift inför parlamentskommitteen år 1844, på 6 procents vinst, efter andra uppgifter på mera, 8 till 10 procent. I Massachusetts gifver bankrörelsen något mer än 6 för hundrade årligen. Svenska bankens kapital skall vidare, enligt utsk:s förslag, bestå till minst hälften uti säkra obligationer, löpande med minst fyra procents årlig ränta och af den beskaffenbet, att de på penningemarknaden kunna påräkna skyndsam afsättning. I denna punkt fruktar ins., att utsk. icke gått så långt, som det bort. Af hvilka fordringsbevis bankens egentliga kapital består, kan visserligen vara likgiltigt, så framt banken blott har tillräckligt af goda, stundligen säljbara, räntebärande papper. Sådant är likväl ej fallet med svenska riksbanken. Den har i allmänhet endast enskildes skuldförbindelser, hvilka svårligen vid ett hastigt ofall äro till anskaffande af guld eller silfver tjenliga, och utsk. har nu till yttermera visso sjelft föreslagit upphäfvande af bankostyrelsens rätt att, då bankens säkerhet det fordrar, förpanta bankens egande inteckningar i fastighet. Vid sådant förhållande hade varit önskligt, att utsk. bestämdt uttalat lämpligheten att, så fort omständigheterna medgifva, bereda banken tillgång på ett kapitalet fullt motsvarande belopp i goda, räntebärande papper. Ins. skulle till och med tro, att de vinstmedel, hvilka, enligt utsk:s förslag, böra emot ett slags högst besynnerliga, vilkorliga obligationer, till riksgäldskontoret allemnas, kunnat bättre användas till uppköp, antingen direkt af långtidiga, räntebärande och lätt säljbara papper, eller också af goda vexlar, förmedelst hvilka man kunnat komma i tillfälle att inköpa sådana utländska obligationer, som anses i alla afseenden för banken säkra. Det mål, så många tyckas anse för det enda vigtiga, nemligen att få sedlar ut i allmänna rörelsen, skulle äfven på detta sätt kunnat vinnas, och de så utsläppta penningarne skulle troligen sökt sig en säkrare väg till det produktivaste bruk, än Riksens höglofliga Ständer kunna visa dem; men man skulle Igenom de medel man nu vill låta banken elller riksgäldskontoret utdela, skaffat banken en ökad säkerhet. .Ins. gör likväl utsk. den rättvisa, Jatt tro det ej hafva i detta hänseende förbisett Idet önskliga, men trott ej mera nu kunna vinnas län det föreslagit. ) Den andra afdelningen iutsk:s betänkande NM 44 handlar om bankens låneoch kreditifrörelse. Att denna rörelse lemnar mycket att önska, lerkännes så temligen af alla, hvilka göra anspråk på att i dessa ämnen ega någon annan tanka, än på sitt eget eller andra lånbehöfvandes enskilda interesse. Svenska riksbanken är en i hög grad demokratisk låneinrättning, icke i den mening, att de högt uppsatta interessena ej förstått af inrättningen göra sig allt upptänkeligt gagn och låta det sämre folket nöjas med hvad som blifvit öfver; men så l vida, att den står i omedelbar beröring med äfven den ringaste lånsökande, han må än vara från en af rikets aflägsnaste delar. Denna beröIring skulle icke vara något fel, så framt den Imindre lånerörelsen, den nämligen på namn och reverser, för hvar ort drefves af en der förlagd bankafdelning, hvarinom närmare bekantskap med lånsökande vore möjlig. Nu deremot måste säkerheten ofta bedömmas endast efter abstrakta reglor, hvilka alltför ofta slå fel. Man har väl sökt hjelpa detta genom inrättning af två särskilda — diskontkontor i Göteborg och Malmö. Men steget synes endast halft. Långt flera borde lånkontoren vara. Kostnaden torde väl ej blifva så stor, att något oöfvervinneligt hinder kan deri möta. Den förbättring, som i svenska riksbankens lå.nesystem är mest af behofvet påkallad, är en inskränkning af den i de flesta grenar af lånerörelsen medgifna tiden för lånens innehafvande. Utan att med en annan tidning påstå, det bankens lånerörelse är så beskaffad, att den oupphörligt drifver silfver ur riket, erkänne vi dock villigt, att de 0 långa lånetiderna blottställa bankens metalliska 0 kassa för mången påkänning, som under ett bättre system aldrig skulle kunna inträffa. Men en . grundlig förbättring i detta hänseende möter, som väl är bekant, betydande hinder i våra klimatTT As sa ss 1: Pos Af Attan af To ac I Lr