Aftonbladet – 8 april 1845, sida 2

C THIDanNgat, SCR IRULSVare ee BAUTMTTe Ett sådant kapital är vilkor för all bankrörele, som vill äga anspråk på solidite. Englandsbanken hade d. 29 Febr. 4832: statspapper .......-s 0 St. 18,497,448; inskilda skuldpapper. . .--.-5,856,042; iuld och sillver -..s.-.c-3,295,150.s S:a St. 29,626,640, emot Depositionsskuld. : . I... -fSt. 8,937,170; 5edelskuld . . .. ss 48,051,710; )fverskott eller vinst .. ... 2,637,760. S:a St. 29,626,640, st samt derutöfver: Så capitalet, bestående i bankens d fordran hos kronan . ...-.St. 14,686,800. a Ar 4837 hade bankerna i Mast: sachusetts: sl Räntebärande papper... .. . Doll. 57,783,006;a Metallmynt. . ..se 00 4,455,000.1s S:a Doll. 59,238,000, emot b 1. depositionsskuld . ----Doll. 43,261,000, och sedlar. . . .i---t 7,464,000;! samt d 9. kapital ..... scr 34,478,000, och surplusfunds (öfverskott) —2,055,000. ! S:a Doll. 59,2538,000;1s samt i Rhode Island: i Räntebärande papper. ..--Doll. 13,765,000, c och Metallmynt . .. .-...-243,000. 14 S:a Doll. 14,008,060;! emot 4. depositionsskuld ..----Doll. 2,1153,000,!! och sedlar . ... se. -4,673,000;1 samt i 9. kapital .... ss —9,837,000, 1! och surplusfunds --.5853,000.: 1 ( S:a Doll. 14,008,000. Man finner här, öfver hvad som motsvarar!. skulder: 4. Kapital, som antingen helt och hållet, eller: till en del är inbetaladt, och hvaraf i sistnämnda händelse återstoden kan infordras när nödigt pröfvas; samt 92. Öfverskott eller vinst, hvaraf utdelningen! till delegarne tages. Svea rikes ständers bank har likväl ej sällan varit utan sådant kapital. Det är brist, ej på ädla metaller, utan på kapital, som nödgat den att serskilda gånger icke blott suspendera invexlingen af sina sedlar (hvilket äfven solida banker någon gång måst göra), utan ock af Konung och ständer slutligen utverka sig ackord med sina borgenärer. Det är vanan vid denna brist. som lärt oss att med namnet, bankens kapital, hedra de bankens skulder motsvarande tillgångar, och kalla det verkliga kapitalet kapitalöfverskott; och det är samma vana, som förledt Bankoutskottet, att i betänkandet JV 29 helt naivt såsom en märkvärdighet nämna, det banken i utestående fordringar eger ett belopp, som öfverskjuter sumIman af dess utelöpande sedlar. I Imedlertid — — mer än en enskild bankir har börjat sin rörelse endast med lånade medel, och genom deras kloka begagnande förvärfvat tillräckligt kapital att tillfyllestgöra de strän Igaste anspråk på solidit6, och svenska riksbanken kan nu, i fall Riksens Ständer bifalla hvad Utskottet i denna del föreslagit, fortsätta sin rörelIse med ett verkligt kapital af 10,000,000 riks, I daler banko. Är detta kapital tillräckligt att gifva svenska banken grundade anspråk på förtroende? Frågan har sina svårigheter, såsom de dagligen fälda olika omdömen nogsamt visa, och det vore en förmätenhet att tilltro sig förmåga att i en sådan fråga öfvertyga flertalet olika tänkande. Ins. (tror sig imedlertid ej kunna förbigå frågan, och framlägger här grunderna för sin öfvertygelse. De varsamme Yankees i Massachusetts stadgade år 41829, att hvar bank borde ega ett verkligen inbetaladt kapital, motsvarande hälften af dess skulder, likasom af dess fordringar; och om läsaren behagar kasta blicken tillbaka på den här ofvanföre meddelade uppgift öfver Massachusetts-I bankernas ställning år 1837, skall han finna, att, om också endast hälften af det nominella kapitalet, d. ä. det minsta belopp, som enligt 1829 -lårs lag skulle i derefter stiftade banker inbetaH las, verkligen var insatt, skulderna föga öfverste-180 det insatta, och fordringarne utgjorde obetyd ligt mer än samma kapitals dubbla belopp. !) .Regeln, att en bank ej borde utsträcka sina it lån öfver kapitalets dubbla belopp, hyllades ockitlså af Gallatin, 1834, i hans Betraktelser öfver ;j Förenade Staternas penningeväsende (currency Aloch banksystem. a Gilbart är mildare i sina fordringar. Under erTI kännande af svårigheten, alt i alla händelser be: stämma det förhållande, som bör finnas emellar s. len banks kapital och dess skulder, och deraf latt detta förhållande kan vara olika för olika ban )I ker, slutar han med det yttrande, att vi torde is hända icke mycket skulle misstaga oss, om v 1Isade, att en banks kapital aldrig bör understig: cl en tredjedel af dess depositionsoch sedelskuld. Detta är det förhållande, som tyckes föresväf va de skottska bankerna, hvilka hafva depositioner till omkring -. z 30,000,00 och sedelskuld till omkring 3,000,00 emot ett kapital af nära —. 410,000,00 2 WE VA. or or I et te Dh Räkningen öfver sistnämnda förhållande är enke VA FT TT Tano lad han