Aftonbladet – 7 april 1845, sida 2

hvilande förslaget. Dock som man nu mera, efter den utgång represcntationsfrågan erhållit, så väl här som i andra Stånd, lärer kunna hysa föga förhoppningar derom, alt något förslag, affattadt i den anda och grundadt på de principer man önskar, kan komma att hyila, så finner jag för min del skäl att biträda Hr de Mares motion och bevilja remiss af densamma. Jag tager mig likväl friheten hemställa till den värda motionären, om han icke skulle finna sig föranlåten att göra en liten koncession och ur motionen uttaga ordet kommitte, just med afscende derå, att Herrans vägar äro underliga. Om t. ex denna kommitte kommer att bestå endast af personer, som äro trosoch själsförvandter till de herrar, som älska 3 Stånd, så torde hvar och en finna att man har att vänta föga godt af hela kommitteen. Jag yttrade förl. måndag och vidhåller det äfven nu, att jag, ehuru IHerrans vägar äro outgrundlige, likväl är fullt öfvertygad derom, att dessa inom kort skola leda oss ur det dilemma, hvaruti vi nu befinna oss, och att de motsträfvige sinnena en gång skola vändas till det som godt är, och fosterlandet ändtligen vinna den sällhet vi eftersträfva. Hr Kock från Malmö:. Ur hvilken synpunkt man betraktar denna fråga, så måste man likväl alltid medgifva, att förevarande motion blifvit för hastigt väckt. Den grundar sig hufvudsakligen på den omständighet, att få något representationsförslag hvilande. Man kan likväl icke egentligen säga hvad hopp man i detta fall eger, enär ämnet ännu diskuteras inom 2:ne Stånd. Vidare skall ärendet ånyo behand las i KonstitutionsUtskottet, och slutligen, i fall ärenderna icke kunna sammanjemkas, afgöras i Förstärkt Jtskott. Nu har man förutsett, att något förslag icke blifver hvilande och med anledning deraf. istöd af 56 Riksdags-ordn., väckt ifrågavarande motion. Men jag hemställer, om nämnde här kan tillämpas, enär det hvarken är afgjordt hvad öde frågan slutligen får, eller ens ännu någonting kändt, hvarpå motionen kan sig stödja. Och under sådana förhållanden finner jag, åtminstone för min del, det vara mindre klart, huruvida remiss å densamma bör ega rum. Hr Pefre: nJag vidtager frågan åter der, jag afbröt mitt förra yttrande. En Kongl. Maj:ts rådgifvare har, som sagdt är, talat om vissa rättigheter, hvilka nu inom representationen bestå och hvilka, efter hans förmenande, böra vid en skeende ombild ning ersättas. Denna ersättning borde icke egentli gen hafva afseende på Presteståndet; ty kyrkans tjenare kunna väl i så måtto liknas vid statens att de, likaväl som de sednare, böra underkasta sig de vilkor, som stadgas för tjenstens innehafvande. Presten födes icke till embetet. Han eger dertill ingen arfsrätt. Eger samhället rätt att reglementera i det ena fallet, så borde icke heller en sådan rätt vara förmenad i det andra. Det nyss åberopade yttrandet har måhända allenast syftat på Ridd. och Adeln, som nu eger en genom ätterna fortgäcnde representationsrätt. Att såsom princip erkänna en sådan sjelfskrifvenhet fven i en ny representationsreform, borde väl icke kunna ifrågakomma annorlunda, än så vidt det kan förenas med bildningens anspråk. Utgår man från en annan syhpunkt, fruktar jag att den förbättring som ombildningen skulle afsc, uteblifver. — Men jng återkommer till Hr de Marcs motion. Den kommittt, som Hr de Mart vill hafva för representaItionsfrågan nedsatt, skulle, i fall den kommer att bildas, möjligtvis blifva rent af skadlig för den sak. som genom densamma borde befordras. Den kunde komma att lägga hinder för ett afgörande steg, just vid den tidpunkt, då Regeringen omsider ansett sig böra i ämnet fatta sitt definitiva beslut. Den kundt Ifruktansvärdt komma att sätta den stora saken ir suspenso, i stället för att påskynda den. Fördenskul har jag trott, att motionen aldrig bordt nämna on det hos motionären förmenta behofvet af en kom mittå, helst det i alla fall icke lär undfalla Regerin gen, att om, hvad jag förmodar. representationsfrå gan icke redan skulle vara till fullo utredd. den ut väg för vinnande af ett sådant mål bör väljas, son säkrast dertill leder. Dessa erinringar har jag ick bordt underlåta att i korthet omförmäla, churu ja; ingalunda motsätter mig motionens af flera ledamöte önskade remiss till vederbörligt Utskott. Hr de Mare besvarade Hr Brincks hemställan me: Iden förklaring, att han icke kunde borttaga orde Ikommitte. I afseende på Hr Petrås yttrande, at detta ämne vore tillräckligen utredt, tviflade tal. at Imånga delade hans tanka, då de höra de mångfaldi Iga, ofta hvarannan motsatta meningar, som uttala så snart denna fråga är å bane. I Efter diskussionens slut blef motionen remittera jen EkonomiUtskottet. AA s ee ee CL KR