före att yttra mig i hufvudsaken. (Slutet följer.) STO CI ILO LM. De i går ankomna utländska tidningarne innehöllo underrättelser från London af den 22 , från Paris af d. 23, samt från Hamburg af d. 28 Mars. FRANKRIKE. Underrättelserna i enskild väg ifrån Afrika äro väl lugnande i afseende på Marc ockanska regerinsens förhållande, men ingalunda hvad AbdelKader beträffar. Denne skall hafva lyckats, att åter förena omkring sig flera arab-stammar och, såsom det berättas, äfven ett ansenligt antal mohrer, hvilka med de öfverblifna reguliera trupper som förut följt honom, skulle sätta honom i stånd, alt åter försöka krigslyckan. Kejsaren i Marocko skall häröfver vara högst orolig; han har befallt guvernören i provinsen Riff, som varit i Tanger, att genast begifva sig till sin post, och trupper sändas till honom ifrån flera delar af landet; Mulei Suleiman, en af kejsarens söner, hade med stora stridskrafter marcherat från Fez. General Delarue är förordnad att med paschan af ElBrasch Sidi-Buselam reglera gräns-bestämmelserna mellan Marocko och Algeriska gebietet. Kejsaren skall förklarat sig högst belåten öfver denne generals val, som förut varit hos honom ackrediterad, och lofvat att göra allt, att motsälta sig Abd-el-Kaders förehafvanden samt fördrifva honom. Denne stod icke långt ifrån gränsen vid Muilla, midt ibland stammarne Beni Massen och Enitaya, hvilka ännu aldrig kunnat af Morockanarne undertvingas. Han har omkring sig en lifvakt af 500 ryttare och 10C0 man infanteri. Man anser i allmänhet kejsarens ställning vara högst betänklig, emedan Kaiderna öfverallt i landet äro honom obenägna, och han blott synes hafva städernas trohet att påräkna. För att underlätta kejsarens företag emot Abd-el-Kader ämnar general Lamoriciere, att framtränga ända midt i OasenEl-Adjeh-Sidi-Sche;k: en expedition, som skulle för provinsen Oran blifva ett motstycke till tåget åt El-Aguat för Algier och åt Biskara för Constantineh. Man rustar i Algier för Bugeauds nya fälttåg emot de arma Kabylerna. Tull-lagen skulle nu företagas i Deputeradekammaren. En hel hop konstitutionella och financiella frågor förekomma i sammanhang härmed, emedan regeringen nog mycket afvikit från Kamrarnes beslut, så väl genom enskilda resolutioner, som handelstraktaters bestämmelser 0. s. v. Den vigtigaste af alla frågorna synes vara nedsättningen af tull för belgiskt garn och linnevälnad. Den stora petitionen af arbetsklassen, som är å bane, hade redan fått 40,000 underskrifter. Ett franskt blad, La Presse,, omtalar, att ryska regeringen låtit ur Georgien fördrifva alla italienska kapuzinermunkar, som icke ville underkasta sig ryska patriarkens supremali. SPANIEN. Såsom ett bevis, att man börjat ledsna vid blodsutgjutelser i Spanien, anföres, att ingen af de i Vittoria arresterade insurgenterna butvit dömd till döden. De hade haft för afsigt, att proklamera 1842 års konstitution och utropa Espartero. Rörelsen skulle utgå ifrån hamnen S:t Sebastian, som de ämnade bemäktiga sig. TYSKLAND. Enligt underrättelser från Rhenbäjern, Baden och Wiärtemberg, ja, till och med från det erkekatholska Bäjern, skall i nämnde länder en stark rörelse råda bland katholikerne, hvilken tyder på affall från Rom. Äfven till Holland hafva verkningarne af den nya reformationen inom katholed aa dm AR a