Aftonbladet – 5 april 1845, sida 2

— ExupsvåDor I KANTON (ur en resandes anteckningar). Under de första dagar vi här tillbragte, hade vi tillfälle att se icke mindre än tre eldsvådor, hvilka utbröto ej långt från vår bostad. Men staden är så väl befolkad och släckningsanstalterne vidtagas med sådan skyndsamhet, att, oaktadt husen blott bestå af trä, sällan mer än tio till tjugo åt gången afbrinna, hvilket här kan anses som ett ringa antal. Vid ändan af hvarje gata reser sig, högt öfver husen ett litet torn, bygdt af bambustänger, och deri vistas en väcktare, som vid tecken till eldsvåda genast ger signal mer gongong; denna signal upprepas af alla öfriga tornväktare, och i ögonblicket ila alla till elden, i synnerhet tjufvar och soldater. De förra äro ganska farliga, de sednare ganska löjliga. I sina röda jackor löpa de kors om med hvarandra med draget svärd och se fruktansvärda ut, men nöja sig med att gifva sitt kurage tillkänna medelst ett gräsligt skriande och ett oupphörligt larm med ett styckebambu, det de prygla med den blottade klingan. När branden fortfurit en stund, får man väl äfven se en välgödd mandarin komma lunkande på en liten klippare. Det första han gör är att stadigt sätta sig ned på en stol, som släpas efter honom, och det andra, att med den lugnaste min i verlden e på hur det brinner,