Aftonbladet – 3 april 1845, sida 2

vigtig principfråga, torde förtjena att här upptagas och beledsagas med några korta anmärkningar. Den lyder sålunda: Med anledning af de anmärkningar, som låtit förspörja sig, beträffande sättet att inhemta hufvudstadens invånares tankar, i fråga om ett bidrag till befordrande af en förbättrad nättbevakning härstädes, torde några upplysningar vara af nöden, för hvilka ett rum i Dagbladet begäres. Då inom stadens åtta territoriella församlingar em fråga afhandlas, som bör vara gemensam, för alla, synes det ligga i sakens natur, att skiljaktigheter, som: i besluten, församlingarna cmellan, uppkomma, icke med full visshet kunna undanrödjas mer än på ett sätt eller derigenom, att, sedan församlingarne, hvar för sig, yttrat sig i hufyudfrågan, vissa deputerade eller kompromissarier af församlingarna utses för att jemka mellan de olika meningarna. Så har förr tillgått, så sker det jemväl vid våra riksdagar, der de: förstärkta utskotten uppträda som skiljedomare mellan riksstånden, och så hade äfven af ötverståthål-lareembetet blifvit föreslaget, med afseende å de sista sockenstämmorna. Allt detta är ingenting nytt; lika litet som det innebär någonting ovanligt, att församlingarne icke lemnat sina deputerade beslutande rätt, ehuru de derom varit anmodade, ty sådant har vid flera förutgående tillfällen inträffat; men lika litet, som detta bör eller kan klandras, lika litet torde embetsmannen böra klandras derför, att han föreslår det sätt för ett ärendes behandling, som säkrast och med minsta omgång leder till afgörande och beslut. Förslaget att välja tre deputerade från hvarje församling är icke godtyckligt; Det stödjer sig på en, i beskattningsfrågor härstädes vanligen följd ordning,. som ihar sin grund deri; att det är detta antal, som, med församlingarnes rätt, årligen bestämmer: bidragen till allmänna fattigvården. Proceduren i denna sak är för öfrigt ganska enkel och lätt fattlig för en hvar, som vill förstå densamma. Propositionen till; församlingarna härrörde icke från öfverståthållareembetet, den kom från husegarne; men denna proposition var icke fullständig; ty deri saknades bestämmelser så väl i afseende å tid som öfrige vilkor, hvarunder det ifrågavarande bidraget borde utgå; och: vid ett sådant förhållande var något gällande beslut i sak icke vid detta tillfälle att förvänta, utan så vida öfverståthållareembetet,; hvartill det var ovilkorligen berättigadty gaf enutsträckning åt propositionen, hvilken lemnar församlingarna full frihet vidärendets behandling, och hvarigenom det äfven undviker, att i samma fråga besvära församlingarna.-med alltför många sammanträden, hvilka icke hade felat: att, tvärtemot den önskan som blifvit framförd af flera husegare, uppehålla afgörandet af en fråga, som är af egenskap; att skyndsamt böra befordras till ett slut. Författaren af denna artikel har ostridigt rätt i en sak, och ingen kan hellre än vi derom med honom instämma, nemligen angående den stora svårigheten att tillvägabringa några sådana anstalter för hufvudstaden, hvartill gemensamma bidrag af invånarne erfordras, så länge man äri fullkomlig saknad af något lagligen föreskrifvet medel att erhålla gemensamma beslut ifrån alla församlingarna. Aftonbladet har också vid mer än ett tillfälle framställt angelägenheten af att bereda en gemensäm representation i detta hänseende. Men deraf att en sådan brist finnes följer, i vår tanka, ingalunda, att förvaltande myndighet är befogad att för tillfället tillskapa en sådan, Om ock praxis, såsom här säges, varit, att fördelningen och åläggandet af fattigvårdsafgiften skett genom trenne deputerade från hvarje församling, så följer ieke ens deraf, att dennå form är laglig eller fullt bindande längre än församlingarna sjelfve vilja utnämna desse deputerade. Men allraminst synes hela hufvudstadens befolkning kunna vara belåten med att åt ett så ringa antal som 24 personer öfverlemna beslutanderätten i sådana frågor som kunna medföra en beskattning för nästan all framtid eller att afgöra om så vigtiga organisationer: Isom angående nattbevakningen; ty då skulle i sjelfva verket 42 personer jemte herr öfverståtbållaren kunna nog egenmäktigt tillskapa och pålägga hufvudstaden hvilka anstalter som belst, utan att det sedan ens af församlingarna kunde ändras, Det vore likväl billigt och med god ordning förenligt, att:en sådan representation inrättades, hvarigenom alla sådana anstalter kväde underkastas . kontroll och förbättringar, samt erfor— drade förnyadt beviljande af de nödiga kostnaderna för hvarje eller hvartannat år. : Att omdömet i allmänhet varit sådant, som vi här framställt det, i afseende å den framställda. propositionen om deputerades utseende, ådagalägges ock deraf, att detta förslag, hvad beslutanderättens öfverlåtande angår, icke bifölls i någon enda församling, oaktadt man öfverallt förklarade sig benägen att gifva medel för ändamålet. En serskild omständighet, som den insända artikeln icke vidrör, men som dock torde böra nämnas, är, att nyssnämnda proposition icke står TIfullt tillsammans med husegarnes förut fattade beslut och deras genom formligt protokoll reserverade rättighet att få definitift öfverligga och Tför sin del besluta om det af de valde kommitTIterade ingifna förslaget. Huruvida vid sådant förhållande Öfverståthållare-embetet, såsom det heter i artikeln, var fullt berättigadt att utsträcka propositonen längre än husegarne sjelfva beslutat, lär en fråga, som kunde tåla Vid att närmare granÅskas. Vi äro åtminstone fullt öfvertygade, att löftverståthållaren. baron Sprenetnorten. för sin del.