Aftonbladet – 2 april 1845, sida 2

NÅGRA ORD OM BANKVÄSENDET. Andra artikeln. Ensidigheten af den förklaring, förf. till de : St. T. ME 279, 1844, samt P. o. I. T. N:s 2,44 24 och 50, 1845, lemnat öfver några efter ål 1821 inträffade starkare tryckningar på Englands: bankens metalliska kassa harins. i första artikelr sökt uppvisa. Men ins. har der också erkänt der snillrika förf:s förtjenst att hafva trädt inom skranket emot en annan ensidig föreställning. hvilken åtminstone helt nyss var inom England den rådande, och äfven hos oss räknar betydande anhängare, nemligen den, att de i sednare tid inträffade tryckningarne på Englandsbankens guldförråd egt sitt rätta ursprung i öfverdrifven sedelemission, deraf följande nedsättning af penninsarnes och stegring af andra varors bytesvärde, så öfverflödig varuimport och sist nödvändighet att med ädla metaller gälda en genom importer ådragen utländsk skuld; och ins. tillägger här att nämnda förtjenst är så mycket större, svin, utom förf., grefve David Frölieh allena i vårt land utförligt och bestämdt uttalat sin oppositior emot de segrande Peelska grundsatserna i dett: imne. Det torde nu vara tid att något närmare belysa sistnämnda grundsatser och derefter försöka. genom en analys af de förhållanden, hvarunder bankkassor vanligen erfara tryckning, upptäck: hvad bankerna till farans förekommande eller af värjande kunna och böra göra. Den år 14819 beslutna och 18214 i verket ställd: invexlingen af Englandsbankens sedlar emot me tallmynt hade, såsom redan är nämndt, blifvi utropad såsom ett ofelbart botemedel emot nä stan alla ekonomiska lidanden. Man hyste år 4849 temligen allmänt det hopj att efter bankluckans öppnande fråga knappt nå gonsin skulle uppstå om godtgörande af import öfverskott med ädla metaller. — Det var en lära som gälde för dagen, att när heldst landet fö importöfverskott råkat i utländsk skuld, efterfrå gan på vexlar till öfverskottets betalande skull stegra deras pris så högt, att det mer än upp vägde hvar förlust, som en exportör till det for dringsegande landet kunde lida genom exportva rornas dervarande låga pris, och att följaktligen hvarje importöfverskott skyndsamt skulle genon ett motsvarande öfverskott af varuexport, utan al Nera rr fs ne RP RR RE. ss EV RA NR TR st ETS RR