m— ÄX J— — — — —— —— — En lithografierad teckning har utkommit, hvartill originalet icke är svårt att finna; den är af en känd hand, som lemnat flere i samma genre. Den arma modren Svea ligger der med tåg om armar och ben, och en adelsman, en bisp, en borgare och en bonde hafva lagt dessa tig öfver sina axlar, och draga och slita hvar åt sitt väderstreck. Det utslagna håret under vår goda moders krona har invecklat sig i släpet af bispens kåpa och snott sig kring adelsmannens värja, och lemnar dem sålunda tillfälle att bereda henne ännu en marter. Men liksom det icke vore nog att det hederliga fäderneslandet, efter gammal plägsed, styckas i fyra, presenterar sig i höjden en ond genius såsom det hartmansdorfiska, femte ståndet och lofvar att, blott man vill vänta litet, skall han taga i hufvudet och hielpa till med sönderslitningen. Hufvudiden i denna teckning framstår väl i de fyra figurernas ställning såsom stridande krafter, och i deras sträfvande att, med ryggen åt fäderneslandet och hvarandra, draga hvar åt sitt motsatta håll.