Aftonbladet – 17 mars 1845, sida 1

RIESDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDEN. Constitutions-Utskotltets utlåtande JM 31, til R. St., angående 2:ne stånds återremisser å me morialet MM 22. Constitutions-Utskottets förslag under 4 292, an gående tillägg till 72 Regerings-Formen, had Presteoch Borgarestånden antagit att hvila til grundlagsenlig behandling vid nästa riksdag, hvare mot Ridderskapet och Adeln, såsom sin gemensamm. tanke anmärkt, att de af Utskottet föreslagna tilläg; vid berörde 8 icke äro nödige ceHer nyttigen, — samt Bondeståndet jemväl äterremitterat memorialet med förklarande att ståndet för sin del icke ansåg de af Utskottet föreslagna tillägg till 72 Regerings formen erfordras. U. yttrar härom. Enligt 2 mom. 56 RKegerings-formen, äligge C:s-Utsk., då det i afseende på något af Utsk. afgilvc förslag till grundkgsändring emottagit anmärkninga från ett eller flere riksstånd, att samtlige riksstån dens tankar til ett helt utlåtande sammanjemk och, om oförenliga skiljaktigheter finnas, dem der jemte till samtlige riksståndens behandlande anmäla, Det är uppenbart, att berörde sammanjemknings föreskrift endast afser det förhållande, då riksståndei äro i hufvudsaken ense och blott skilja. sig i detalj frågor, så att hufvudfrågan efter sammanjemkning eller, efter antagarde af den ena eller andra redak tiorien, kan, i alla händelser, hvila till nästa riks dag, att då slutligen afgöras. Men i förevarand fall hafva tvänne stånd godkännt och tvänne förka stat förslaget. Att hopjemka afslag med bifall ä icke möjligt,. C:s-Utsk. finner grundlagarnesiföreskrifter, för dylik: händelser, hvarken vara klara eller fullständiga. Yid föregående riksmöten intill det sistförflutna och serdeles under 4834 års riksdag, har C:s-Uisk. med åberoparde af 56 och 84 SS Regerings-formen samt 29 S Riksdags-ordningen, vidhållit den mening att en af Utsk. väckt fråga om ändring i grundla; icke kan definitivt förkastas å samma riksdag, hvar under den blifvit beredd, — att R. St. således vä ega att om Utskottets förslag å samma riksdag öfver lägga och yttra gemensamma tankar, men att, ehvar behandling förslaget må i öfrigt vinna, ett fullstän digt, beredt utlåtande, om ock genom förstärkt Con stitutions-Utskott slutligen jemkadt, alltid skall qvar stå, för ät till nästa Ständers afgörande öfvelem. nas. Deremot utvecklade nästlidne riksdags C:s-Utskott uti memerialet JM 34 den 34 Augusti 1840, den å sigt, att förbudet i 56 8 Regerings-formen emot beslut om en grundlags-förändring å samma riksdag, då den blifvit föreslagen, icke tillika innefattar förbud mot förslagets omedelbara förkastande; vill följd hvaraf Utsk., äfven vid de tillfällen underriksdagens fortgång, när ett eller flera stånd heit och hället ogillat något af Utsk. under. samma riksdag afgifvet grundlags-ändrings-förslag, utan att föga sig efter medstånds godkännande beslut, föreslog omröstning i förstärkt C:s-Utskott för afgörandet af frågan, huruvida förslaget borde till nästa riksdag hvila, elier cjo. I valet mellan dessce skiljaktiga tolknings-prejudikat, bar C:s-Utsk. för behandling af nu ifrågavarande från tvänne riksstånd erhållna återremis, genom votering, stannat i det beslut, att, churu i likhet med 1840 års C:s-Utskott, medgifvande BR. St:s, väl icke i grundlagen klart uttryckta, men likväl under lera riksdagar utöfvade, rätt att förkasta ett af Utsk. ngifvet grundlags-ändrings-förslag vid samma riksdag, ;om det blifvit framstäldt, dock icke deraf draga den öljd, att i den nu förevarande frågan, der tvänne tånd gillat och tvänne stånd ogillat förslaget, omöstning i förstärkt Utskott bör ega rum. Såsom rund för detta beslut har Utsk. ansett sig böra åeropa ordalydelsen uti sista perioden af 36 S Regeingsformen, som stadgar, att då nägot ständs tanar i någon eller några delar biifva skiljaktiga från e öfrigas, och samma stånd sig icke efter de ör iga pgar, förstärkt C:s-Utskott bör genom omröstning kiljaktigheterna förena, och det dymedelst fullstänigt beredda utlåtandet sedan hvila till R. S:s afgöande, såsom ofvan sagdt är. Emot det af Utsk. amlagda förslaget om tillägg uti 72 R.-F. hafva ske anmärkningar i några delar blifvit framställde, tan de begge återremitterande ståndens gemensam. a tanka har förklarats vara, att hela förslaget bor2, Såsom obehöfigt, ogillas; och omrösthing utiförärkt C:s-Utskott i denna fråga skulle fördenskull ke hafva till föremål att förena skiljaktiga b slut gående detaljerna af det förslag, som, enligt bokliga lydelsen af 2 mom. 56 Regerings-formen, all efter omröstningen finnas qvar att hvila till stföljande riksdag, utan tvärtom kunna leda tills ART str nr ån ge EE Rn RR AA