Aftonbladet – 15 mars 1845, sida 2

för att gilva rösträtt, uppgå till 300 Rdrs värde., I stad är beräkningsgrunden dubbel mot för landet. Men efter inkomst röstar rätter borgare i stad med Vjydels röst för hvarje 40 Rdr Specie behållen inkomst, om han ock e; har fulla 400 nar Specie. Högsta valrätt inom ett distrikt är för fastighet 6 röster; för arrendator 3, för inkomst 6, för embete en röst. Riksförsamlingen bestämmer grunderna för den här ifrågakommande uppskattning. Uteslutne från valrätt äro desamme som enligt förra förslaget. Valrätt utöfvas för fastighet på hvarje ställe, der egendomen finnes; för inkomst der yrket idkas; och för tjenst der innehafvaren är skattskrifven. Ej må den utöfvas annorstädes, än der den äges. ; Valrätt får ej utöfvas i de vanliga fall, som nu riksdagsmannarätt är suspenderad. Den förverkas äfven enligt samma grunder som nu. Valbarheten är inskränkt: för valmännen tilll gället eller staden; för riksdagsmännen till länet eller stadsdistriktet. Till riksdagsmän kunna blott väljas personer af protestantiska läran, som fyllt. 23 år, äga valrätt och icke äro förmyndare för . omyndig Konung, sitta i interimsstyreisen, ciler äro kommenderade i krig. Med valbarhet upphör uppdrag, som genom val är gifvet, på sätt gamla förslaget innehåller. Röstlängds upprättande, valförsamlingens anordnande, iakttagelserna vid valen, fullmakternas utfärdande, sättet och vilkoren för afsägelser, besvär öfver åsidosatta valformer, 0. s. v., äro alldeles i likhet med gamla förslaget, men i uppställningen af föreskrifterna klarare och ordalagen bestämdare. Vid valmanna-val aflemnas rösterna af de väljande muntligen; riksdagsmannavalet af valmännen sker äfven öppet. I de stadsdistrikter, der direkta val brukas, sker röstningen med slutna sedlar ; men i Stockholm röstas likasom på langet af elektorer. Valen ske i slutet af Augusti månad; och en fördelningslängd bestämmer antalet af hvar e läns och stadsdistrikternas representanter. Denna längd är omsorgsfullt gjord, så att länen icke sammanblandas. Stadsdistrikten innehålla alltid hela läns städer: högst tvenne, och då alitid närbelägna. Såsom i förra förslaget, bestämmer pröfningskommittt valdistrikten på landet. De folkrikaste länen få högst 40 riksdagsmän; de festa stadsI valdistrikten högst 3. — Man ser af det föreslagna antalet representanter för hvarje bygd, att valdistrikten icke blifva ofantligt stora, att folket till och med lättare än nu skall kunna känna och välja sina ombud, samt att i detta hänseende en stor fördel vinnes, emot om heia den vidsträckta landsbygden blott skulle deias i 420 distrikter. Underhållet för riksdagsmännen och resekostnaden blifver mindre genom det att antalet minskas med 30, emot i gamla förslaget. Man har likväl trott sig böra lemna åt hvarje föregående Iriksdag att bestämma dagtraktamentet för den fölljande, på sätt i förra förslaget skett. Hvad angår sjelfva riksdagens form och inre Janordning, medför förslaget samma enkelhet, som Norska Storthingets organisation. De sammanIträdande 200 representanterne dela sig 1 två afldelningar. De välja ut till andra kammaren först V-:del ibland sig, och sedan ännu Ys:del. Städernas och landets representanter förrätta detta val hvar inom sig, på det att i begge kamrarne I må blifva samma förhållande dem emellan, som i hela riksförsamlingen. De öfriga 35:delarne utgöra första kammaren. I den framställas alla IKongl. propositioner, motioner, 0. s. v. Sedan Iden beslutat, sändes beslutet till andra kammaren, ljemte alla handlingar. Om då den antager första kammarens beslut, är det riksförsamlingens. Om Idet ej antages, sändes målet tillbaka till första kammaren, jemte anmärkningarna. Godkännas dessa af första kammaren, blir då detta riksförIsamlingens beslut. Anser första kammaren saken Ikunna eller böra förfalla, kan den äfven låta derlvid bero. Men gillas ej anmärkningarne, utan Hörsta kammaren återsänder beslutet, med eller Jutan förändring, till andra kammaren, och denna Tl vidhåller att ej antaga det, sammanträder hela TIriksförsamlingen, och beslutar. Då fordras Jikväl ltvå tredjedelars pluralitet, derest frågan icke blott Thandlar om ordningsmål. ; I För grundlagsförändring fordras två riksdagars Isammanstämmande beslut, liksom i förra förslaget, och nu brukligt är. Utskottsanordningen är något olika med förra förslagets, och liknar det som blifvit af ;Reformlvännernav ansedt ändamålsenligare. Den rubbar ingen nu antagen princip för Statsoch BankoUtskotten; men Granskningsutskottet får all granskning af styrelse och förvaltning, och hvad det anmärkt pröfvas af en nämnd, som ensam eger nuvarande Konstitutionsutskotts rätt att förordna om riksrätt. Lagutskottet får bestyret äfven med grundlagsförändringar. Det i herr Ekholms reservalion framställda förIslag tillstyrktes, ehuru med åtskilliga förändrinIgar, af Johan August Zetterberg och Per SablIström från Stockholms län, Gustaf Pettersson, Anders Trvsån och Anders Nilsson från Östergöth