Aftonbladet – 11 mars 1845, sida 3

het inom Kyrkan sprida oro och tvedrägt. Mamsatstvst Sundsvall d. 35 Mars. Lapparne tyckas hafva fått lust att för hvarje vinter närma sig allt längre till södern med sina rehnar. Sålunda har nu under några veckor en hop af dem uppehållit sig på Timrå mon 4. !V,:dels mil härifrån. En dag i förra veckan hedrade de till och med staden med ett besök. Et lappsällskap kom nemligen inåkandes i sina med rehnar förspända akjor. Trainen gick efter stora gatan till torget, der sällskapet behagade sitta af för att taga staden i närmare betraktande och låta sig betraktas. Derjemte visade lapparne den artiszheten att mot betalning under några timmar upplåta sina åkdon och snabblöpare åt dem, som deraf ville begagna sig. Snabbåkningsförsöken lyckadefhaturligen i allmänhet mindre väl, då lapparnas Zkdon blott gär på en enda bred med och rehnen ej så lätt kan styras af den ovane — men voro äfven derföre så mycket nöjsammare för åskådarena. (ÅA. 0. S.) . Hernösand den 6 Mars. Inhysesmannen Nils Nilsson ifrån Edslö socken har den 19 Februari funnits död liggande på vägen mellan As by och sitt hem. Något yttre vå!d finnes ej å den döde, utan har han efter all anledning i den stränga kölden ihjelfrusit. — Den 48 sistledne Februari tilldrog sig följande bedröfliga händelse i Gudmundrå socken. Bonden i Öfverfälle by Jöns Christiansson hade med torparen Lars Näslund kört till skogs för alt hugga och framföra timmer. Under arbetets fortgående hade Jöns kommit körande med cen af honom huggen och afkappad stock förbi der Näslund i en backe var sysselsatt med fällande af ett träd, som redan börjat svigta. Den sednare tillropade honom: kör fram fort, granen faller. Emedlertid lär Jöns, som svarat på tilltalet, ej skyndat sig sig så fort, som behöfts. utan träffats i hufvudet af det fallande trädet, hvarvid tillika ena skakeln blef först afslagen. En momentel död följde, utan minsta rörelse hos den träffade. — I de domsagor, der tingshus saknas, nödgas domarena förrätta tingen å gästgifvaregårdar eler i bondgårdar, och mån kan svårligen föreställa sig de obeqvämligheter och den fara för helsan, som tingssejurerne i de aflägsnare trakterne stundom medföra under våra stränga vintrar, då domaren och dess biträden måste beba rum, der bläcket fryser i bläckhornet och snön yrar in genom dörrar och fönster. Som ett bevis härå må nämnas, att då ordinarie ting nyligen hölls i Westby i Hellgums socken, var kölden inne i sjelfva tingssalen så stark, att nämndemannen Göran Johansson i Norrnäset blef så häftigt örkyld, att han måste utbäras ur salen och efter vägra dagar afled. Sjelfva domhafvanden lärer ock nafva fått sin ena tumme förfrusen. Thermometern visade flere dagar ända till — 36 grader köld. s (H.-P.) Upsala d. 7 Mars. Afven här har nu nyligen nträffat en af dessa sorgliga tilldragelser, hvarom volisrapporterne i hufvudstaden stundom lemna unlerrättelse, och hvilka man gerna icke ville sätta ro till. Här anträffades nemligen sistlidne månlagseftermiddag under gödselutkörning från f. d. folermarsken Högmans gård, under djup gödselbetäckling, en död mycket vanställd menniskokropp, hvilen för obduktion affördes till anatomisalen. Pen löde skall hafva varit en under lifstiden sjuklig och wmusvill lösdrifvare vid nämn Anders Lund, hvilken aknats sedan sistlidne Jul. Han hade förmodligen inrupit i det mörka förvaringsrummet för gödseln ör att skydda sig mot kölden och der aflidit, hvarfler han blifvit allt mer och mer betäckt af spillning, då man af mörkret på stället icke kunde ur kilja, att någon menniska funnes på en inom vårt amliälle hittil!s oerhörd lägerplats. Någon anledning örefinnes ej att den uste aflidit genom någon våldam åtgärd. Då på stadens fattighus lärer finnas ett armt rum tillgängligt för husville, förefaller det erkligen besynnerligt, att man skall träffa döda uteiggare på dylika ställen. — Bonden Erik Nilsson. i Brunna, Hagby socken, lar Lördagen den 22 sistlidne Februari på hemresan från Upsala, då hästen skenade i en backe på landsägen nära Skärfeldtens krog i Näs socken och åklonet fastnade i en grind, stött hufvudet emot stocen och i samma ögonblick ljutit döden, utan att sifva ifrån sig det minsta klagoljud. (Thorgny) Fahlun d. 6 Mars. Förliden vecka ankom en onde, efter en 5 mils resa, hit till staden för att everera några kappar krono-tionde, beklagande sig vårligen öfver dot dåliga väglaget. Sedan levereingen vederbörligen försiggålt, stod han en stund ankfull och ref sig bakom örat, för att hemta råd; Jutligen yttrade han: Hör på, herre, skulle jag ej unna få köpa en spann säd? Det är så förargligt utt fara hem lättunga (utan lass.) (TT. f. F. L. 0. S.) Carlstad d. 5 Mars. På ett björnskall vid Munkfors, under hofjägmästaren Falks anförande, älldes den 4 dennes en stor, gammal biörnhane.