Aftonbladet – 11 mars 1845, sida 2

Article Image
Januari. I Pendscbab hade åter blodiga uppträden förefallit. Ministern Hirah Singh och skattmästaren Pundit Gallah hade blifvit mördade, såsom det troddes, på anstiftan af den unge regentens moder. Engelsk intervention ansågs blifva en möjlig följd deraf. I Nepal har en revolution störtat den hittillsvarande regenten från thronen, på hvilken hans 47:årige son i stället blifvit upphöjd. I Aden väntade Engelsmännen dagligen anfall af en Årab-stam, som skall vara den vildaste af alla dylika. Till sin trygghet voro de ifrigt sysselsatte, att upphjelpa fästningsverken kring staden. Prins Waldemar af Preussen hade ankommit till Calcutta. Innan ditkomsten hade han varit på Ceylon, der en elefant höll på att döda honom, om ej djuret i rättan tid blifvit skjutet. ——L Den famösa breföppningsaffären i England, hvilken på sednare tider gifvit anledning till så mycket polemiserande i detta lands tidningar, har den 48 förliden månad förevarit i Parlamentet, och den ryktbare politiske flyktingen Josef Mazzini, som varit ett offer för denna inqvisitoriska procedur, hvilken, det fria England till blygd, ännu njuter helgden af lag, har dessförinnan i tidningen The Evening Chronicle låtit införa ett bref, som upplyser denna affär, i hvad den rör honom sjelf, och vi tro oss göra våra läsare ett nöje genom dess meddelande. Brefvet lyder sålunda: : Min herre! — Måhända behagar ni lemna plats i er tidning för några få rader rörande postkontorets breföppning, hvilken fråga förekommer till diskutering den 48 dennes. Under alla de diskussioner, som derom egt rum förlidet år, så väl i som utom Parlamentet, har jag omsorgsfullt undvikit att yttra mig i ämnet. Min ställning som främling synes mig vara vederbörligen begränsad, för att kunna visa det land, hvars gästfrihet jag njutit, huru denna blifvit betraktad af dess ministrar, hvad mig angår. Pet tillhör nu landet att högtidligen förklara om det vill ratificera ministrarnes definition eller det hyllar bättre grundsatser. Så många månader hafva passerat sedan min första petition, så många obestämda och irriga påståenden hafva under tiden blifvit framkastade för och emot, att det synes mig vara nyttigt för alla dem. som betrakta denna för landet vigtiga fråga, cj från politisk, utan från rent moralisk synpunkt, att ega en noga relation, grundad på verkliga facta, för att derpå bygga deras beslut. Enligt de båda kommitteernas rapporter, blef, den 4 Mars 4844, en order utfärdad att öppna alla till mig adresserade bref, hvarifrån de än måtte komma. Benna order tillintetgjordes den 3 Juni, då det blef kändt att jag ämnade inkomma med cen petition. Okunnig om den march regeringen ville följa, upptog jag endast i min petition hvad jag då var i tillfälle att brvsa; men jag anser mig nu vara i stånd att ådagalägga, att mina bref blifvit öppnade två månader före den 4 Mars. Att imedlertid förlika detta factum med orderns datum förmår jag icke. Har ordern tillkommit för att inför kommitterade gifva saken någon färg? Men hafva mina bref under två månaders tid blifvit öppnade utan någon order, eler endast med anledning af någon förtrolig not från statssekreterarn för inre angelägenheterna, den man vänskapsfullt behagat anse som officiel? Det är mig lika omöjligt att antaga den ena som ten andra hypothesen, eller att komma till en mera tillfredsställande. Ehuru rapporten endast medgifver breföppningen för tre månader, kan jag försäkra, att aila bref, som jag på fem månaders tid emottagit, och hvilkas antal uppgår från femtio till åttatio, blifvit: öppnade; d. v. s. femtio till åttatio sigiller hade blifvit brutna och mer eller mindre väl efterapade: femtio till åttatio poststämplar hade med mer eller mindre omsorg blifvit påtryckta öfver de originella, för ändamål! att dölja timman då brefven passerat general-postkontoret, och hvarje försigtighet iakttogs att för mig dölja dessa facta. Dessa bref kommo från tjugufem eller trettio särskilda personer — engelsmän, italienare och andra af båda könen; största antalet var fån England. Ordern anföll således i dess användande från tjugufem till trettio personer, största delen engelsmän. I den påflliga staten har man ofta en permanent spion i bigtfadren; men i allmänhet underrättar han styrelsen endast om hvad den bigtande anförtrott honom. Det vigtigaste innehållet af mina bref blef ordentligen meddeladt åt en främmande makt. ok tadt lord Aberdeen högtidligen förklarat motsatsen i öfverhuset. Orsaken till detta uppförande hade, som det heter i rapporten, varit den, att engelska regeringen från höga vederbörande (utländska sändebud) erhållit underrättelsen, att en komplott, hvars hufvudman var m:r Mazzini, sammansmiddes på brittiskt territorium, hvilken hade till syfte att åstadkomma en insurrektion i Italien, och en sådan insurrektion. om den antoge en allvarsam karakter, skulle af särskilda politiska omständigheter störa Europas fred Det var således på en främmande ministers yttrade misstankar som saken företogs. Engelska regeringens rättighet att blanda sig i affären tyckes grunda sig derpå, alt en komplott smiddes på brittiskt territorum. Men var då orderns verkan inskränkt till bref, kommande från Corfu, Malta elter andra hrittiska besittningar? — en restriktion. ana!og med den som följdes i ordern mot lord George Gordon, och anförd i kommitteens berättelse till underhuset. — Det tillkännagafs cj den främmande makten genom hvad medel eller från hvilka källor underrättelserna erhållitso. Man kunde säga att skammen förbjöd det. Meddelandet var ej af komprometterande natur, och komprometterade ej någon individs säkerhety. Denna satts — hvilken ej har något infiytande på handlingens moralitet eller icke moralitet — är orubblig; och jag vill endast fråga kommitt: om ej hvilken form man än måtte använda, ait skata sig NYlNga upplysningar. skulle blifva farlig för hvar och en: Med en styrelse sådan som vår, skulle den obestämdaste just bli den farligaste. Men här förekommer än mera. Eomplotten, som smiddes på brittiskt territoriump, Var ett verk af bröderna Bandiera, söner till österrikiske amiralen, hvilka för fäderneslandets angelägenheters skull beslutat begagna första gynnands tillfälle för 4 banifva eV från Corfu till Italien. De underrätz en

11 mars 1845, sida 2

Thumbnail