Aftonbladet – 6 mars 1845, sida 1

edes att sluta sig till de kantoner, hvilka yrka : Jesuiternes utdrifvande. Stora rtådet i kanton Schaffbausen har förklaat frågan om Jesuiternes utdrifvande för en såfan, i hvilken edsförbundet kan besluta med gällande kraft för hvarje enskild kanton. I kanton Tessin har stora rådet fattat samma beslut. Det. börjar således se mörkt ut för Jesuiterföljet, att kunna bibehålla sig i Schweitz. I Freiburg, der de hafva en stor. uppfostringsanstalt, hade några och tjugu Jesuiter redan uttagit pass för sig och sina lärjungar, ätt landet. FÖRENTA STATERNA. Den 25 Januari lös i Representanternes Hus i Washington debatterne rörande Texas införlifvande med Förenta Staterna. Sexton serskilda förslag hade: blifvit framställda i denna fråga, 38 tal hållna för och 28 emot Texas upptag ande i unionen, Det förslag, som slutligen antogs, med 420 röster emot. 88, var framstäldt af Hr Milton Brown från Teuessee, och innehöll: att Texas skulle bilda en serskild stat inom unionen, hvars konstitution skulle förelissas Förenta Staterna till ratifikation sednast innan den 4 Januari 2846. Texas statsskuid komme att fortfarande gravera denna stat ensam, som till dess afbetalning dock finge disponera den staten tillhörande allmänna jord... Landet skulle för närvarande delas i tvenne delar; söder om 536? 507 latitud får silafveri finnas, såvida invånarne det åstunda; men norr om denna linea får icke finnas någon slaf. Texas kan för framtiden icke delas i flere stater än i 5. Den utgång, frågan sålunda fått inom den ena kammaren af representationen, emot hvad man förmodade, tillskrifves hufvudsakligen den taktiken af dem, som gynnade Texas anslutande till unionen, alt de lofvat andra ledamöter, som nitälska för Oregongebitlets tagande i besittning af Förenta Staterna, att de skulle rösta för denna fråga, i fall de förre ville rösta för Texas införlitvande. Huruvida Senaten biträder Representanternes Hus beslut, anses mycket tvifvel underkastadt, ja, knappast troligt. Man vet icke ens med säkerhet, huruvida Texas numera sjelf önskar att upptagas i Nordamerikanska unionen. Vilkoret, att fortfarande: häfta för en statsskuld af 209 millioner dollars, torde utgöra en betydande stötesten, och den nuvarande presidenten i Texas, Jones, är för sin person -bestämdt emot föreningen. . Han har till och med. vägrat emottaga en konsul, som presidenten Tyler utnämnt för Texas. Det berättas, att orsaken dertill skall håfva varit den, att den nykomne konsuln å Hr Tylers vägnar gjort presidenten anbud af enskilda fördelar, om han ville befordra landets införlifvande med Förenta Staterna. Sedan denna fråga nu gått igenom i Representanterues Hus, har den om Oregongebitet genast derstädes kommit på tapeten. Det anses otvifvelaktigt, att nämnde Hus beslutar att låta besätta detta gebit, ända till 349 48 latitud, oaktadt de invändningar, som deremot göras af England. Underhandlingarne, rörande denna fråga, emellan Amerikanske statssekreterarenför utrikes ärenderna och Engelska sändebudet i Washington, hade blifvit afbrutne, utan att leda till något resultat. I Senaten tros knappast det be: lut komma att gå igenom, som Representanternes Hus förmodas fatla i denna vigtiga fråga. Presidenten Tyler har till chargö daffaires i Neapel utnämnt en broder ull den nyvalde presidenten, Hr Polk.