Aftonbladet – 5 mars 1845, sida 3

Article Image
Het är icke heller obekant, att besagde presterskap kofta funnit för godt att vägra vigsel enligt katolsk ritus vid sådane äktenskap och att det till och med genom böter måst tvingas att viga -dem, som enligt Luthersk ritus förut blifvit vigde. En möjlighet torde det således vara, att tit. Studach verkligen betraktar alla med lutheraner vigda katoliker, som icke jemväl erhållit katolska kyrkans välsignelse, såsom blott ryktevis tillhörande äkta ståndet.. Men i sådant fall, är det tit. Studachs fel, eller lutherska presterskapets, att katolska kyrkan icke behagar erkänna dem tillhöra detta stånd annorlunda än ryktevis,? Tit. Studachs mot konsistorium vända beskyllning återfaller, utan att träffa detsamma, sålunda med dubbel tyngd, såsom en ny. olaglighet, endast på honom sjelf. Slutligen 4:o, har tit. Studach sökt bortförklara sin ansvarighet, i egenskap af vicarius apostolicus, för de olagligheter, å hvilka konsistorium yrkat ansvar, och tyda abbe Gridainez i detta fall af konsistorium åberopade exempel derhän, som skulle han varit nödsakad att sjelf för katolska pastoralvården ansvara, emedan han icke kunnat erhälla någon, som kunde förmås att besagde pastoralvård i Stockholms konsistorii grannskap öfvertaga. Konsistorium vill till: svar härå endast åberopa, hvad konsistorium i sin förra skrifvelse anfört och blott tillägga att tit. Studachs förklaring af orden spiritualia presidia i dess fullmakt på intet sätt är för konsistorium öfvertygande. Innefatta dessa ord intet vidsträcktare åliggande för den apostoliske vicarien, än att blott se till att de katolska församlingarne i Sverge och Norge hafva sina behörigajsjälasörjare utan att också se till, huru desse-själasörjare efterkomma landets lagar, så är konsistorium ur ständ att inse, både hvarföre denne embetsman är försedd med konungens fullmakt, och hvartill hela befattningen i sjelfva verket skall tjena. Det låter icke förklara sig, att romerska kyrkanhär skulle aflöna en hög embetsman endast för att se till att den jemförelsevis obetydliga församlingen har själasörjare, under det själasörjaren tillika underhålles och aflönas. Det andra uppgifna ändamålet med embetet att nemligen vara en medlare, genom hvilken själasörjaren, eller församlingen må kunna kommunicera sig med romerska stolen; utgör en lika svag förklaringsgrund af befattningens tillvaro, så mycket mer som af närlagde handling (litt. E) klarligen styrkes, att denna kommunik sation förr gått rätt väl för sig genom böneskrifters öfversändande direkte till hans påfyeliga helighet utan en sådan medlare. Antingen måste således underhållandet af en så hög embetsmannapost härstädes innebära något doldt ändamål, som icke får vara synligt, eller måste befattningen rätt och slätt vara en pastors befattning, under full ansvarighet för egna embetsåtgärder och de hitkallade medhjelparnes, de må heta pastorer, eller nägot annat, såsom den ock allthittills varit ansedd. Är den icke detta sednare, så är den något som svenska kyrkan icke kan erkänna, och emot hvilket den högt måste protestera. Men i sådant fall skulle icke Sverges konung kunnat meddela fullmakt å densamma. Konsistorium måste derföre fortfara att yrka, att det svenska, ensamt möjliga, begreppet varder fortfarande fästadt vid den apostoliska vikariebefattningen, romerska stolen må dervid fästa hvad begrepp som helst, och Studach må hafva inför denna gjort -: huru inskränkta eller vidsträckta åtaganden han Behagar; och konsistorium kan alltså icke afstå från sitt yrkande, att tit. Studach, såsom den af Konungen befullmäktigade, ansvariga ledaren af katolska pastoralvärden, må kännas skyldig till ansvar efter lag för de af konsistorium anmärkta, af honom eller hans medhjelpare begångna, olagligheter såväl med afseende på lutherska barns intagande i katolska skolan och uppfostran i katolska bekännelsen, som ock på målaremästaren Nilssons giftermål! och inkorporerande i katolska församlingen. Konsistorium har härmed besvarat tit. Studachs utlåtande, och borde under andra förhållanden härtill inskränka sig. Men då tit. Studach inför sven ska allmänhaten, ej mindre än inför öfverståthållare. embetet tillåtit sig flera beskyllningar af den mest svåra och kränkande beskaffenhet, och konsistorii värdighet såsom auktoritet icke kan tillåta, att dessa blifva utan beifrande, så får konsistorium tillika vördsamt anhålla, att oberoende af den utaf konsistorium yrkåde undersökning rörande proselytmakeriet med lutherska barn, tit. Studachs skrift må varda öfverlemnad till justitiekanslers-embetet för åtals anställande emot tit. Studach i och för hans förolämpningar, på det konsistorium må erhälla den upprättelse, hvarpå konsistorium tror sig ega rättvist anspråk. RÄTTEGÅNGSOCH POLISSAKER.

5 mars 1845, sida 3

Thumbnail