MR USSIDOCd veRLad,; I mm. EB. LINDSYTROBS Kryccboada I hornet satan; i BJÖRLINGS vid Kuhgsbacken; i EissErxs i hörnet Mo I i hörnet af Hornsoch Repslagaregatorne å Söder; i ng kl. 6 eftermidå. EA RE RR AR Sn RR ———— EEE ES ASEA VIRA ISNG VFI ASLBNÅ Enligt underrättelser från NewYork af den 34 Januari hade Representanternes Hus i Washington antagit billen om Texas införlifvande med Förenta Staterna. Enskilda bref från Mexiko säga att Santa Anna blifvit tagen till fånga af sina motståndare. Den ryktbare professor Ifenrich Steffens hade den 43 dennes aflidit i Berlin. en — Underrättelser från Norge, meddelade i P. o. I. T., berätta, att den Kungliga familjen d. 22 dennes gjort ett besök i den nya Konzeboligen, der den mottogs af slottsbyggnadskommissionen. H. M. Konungen har dervid yttrat sin tillfredsställelse öfver det sätt, hvarpå de redan färdiga, större salarne blifvit dekorerade. : På aftonen samma dag bivistade D. M. en konsert af norske artisten Rogstad. Dagen förut hade D. M. gifvit en större bal. — Hr Fredrik Kinmanson, för närvarande den Kongl. teaterns senior, lärer med denna speltermins slut lemna scenen, och har nästa Måndag sin afskedsrecett, vid hvilken kommer att gifvas en ny pjes: Surpriserne; en ouverture af Cherubini, en aria ur Ryno, samt till slut operetten Hvita frun al Boyeldicu. Hr Kinmanson har under en lång och hedrande konstnärsbana städse varit med bifall hörd och sedd af allmänheten, och tillfället att bjuda honom farväl, då han nu återgår till det enskilda lifvets lugn, kommer utan tvifvel att omfattas af en talrik publik. — Från södra och vestra orterna förmäla tidningarne för dagen, att vintern är stadig och äfven något sträng. Sammaledes förhåller det i trakten af hufvudstaden, der snön med hvarje dag ökat sig, men termometern ändock i medeltal visar 40 graders köld. Reservationer mot StatsUlskottets tillstyrkan, att bevilja 360,000 rdr för att bygga ett Nationalmuseum. Många omständigheter och deribland äfven det ofullständiga skick, hvari frågan om ofvannämnde kostsamma byggnad blifvit Rikets Ständer meddelad, hafva nödvändigt måst hos Utskottets ledamöter föranleda betänkligheter att just nu tillstyrka en så betydande statsutgift. Det är L:kväl, så vidt man af betänkandet kunnat finna, endast hos ledamöterne från Borgareoch Bondestånden, sådane betänkligheter uppkommit. Af de förra har herr Norin och af de sednare Måns Månsson från Calmare län uttryckt dessa betänkligheter i reservationer, hvilka, enligt löfte i gårdagsbladet, här intagas, nemligen: Af hr Norin, P. O.: )De mänga vigtiga fördelar, som kunde blifva att påräkna af ett ändamålsenligen inrältadt nationalmuseum, har jag lika litet som någon annan band utsk:s ledamöter kunnat förbise elier misskänna, och med Rikets sednast församlade ständer delade äfven jag den i sådant afseende uti deras underdäniga skrifveise den 23 December 4840 yttrade önskan; men det oaktadt har jag cj kunnat !emna utan afseende de flere högst väsendtliga betänkligheter, hvilka, enligt min ås:gt, emot U:s förslag förekommit. I mer än ett hänseende har rikets financiella ställning nu visat sig vida mindre fördelaktig, än den ansågs vara under förra riksdagen, då omförmälde framställning af R. St. gjordes; och mer län ett för nationalvälmägans upphjeipande obestridligen gagneligt förslag har af sådan anledning måst under innevarande riksmöte förfalla. Så t. ex. har helt nyligen, genom 3:ne Riksstånds sammanstämmande beslut, K. M:s proposition om ett, jemförelsevis I med det nu ifrågavarande vida mindre anslag för en kanalledning emellan sjöarne Norra Barken och Wässman blifvit afslagen, oaktadt, mig veterligen, ingen lenda röst inom hela riksförsamlingen höjt sig till vederläggning af uppgiften om de stora fördelar en Isädan kanalledning skulle medföra, ej allenast för lorterne deromkring, hvilka äro att räkna bland de mest vigtiga för Sveriges bergverksindustri, utan ock såsom en följd deraf för hela riket i allmänhet; och laf U:s i ämnat afgifna utlåtande, som af de 3:ne Riksstånden blifvit godkändt, finner man att anledningen till omförmälde beslut måste sökas i öfvertygelsen om tiilgångarnes otillräcklighet. TI ettannat, än mera vigtigt och på St:s pröfning ännu beroende ämne angående folkundervisningens befrämjande, har fråga jemväl uppstått, huruvida statens tillgångar kunde medgifva att för sådant ändamål anslå hvad man ansett vara af behofyvet påkalladt. Dessa, med flera andra dylika, förhållanden hafva öfvertygat mig, att TESTAD RRNS OO SEIST RNE RNE KNESSET ROT YIT YTA EET RET rs