Aftonbladet – 25 februari 1845, sida 1

RIESDAGEN. UTSKOTTS-BETÄNKANDE. Allm. Besv.och Ekon.-utskottets utlåtande M 4128, i anledning af väckt motion i fråga om förändring af lagstiftningen rörande bränvinsbränningen m. m. Friherre Palmstjerna, N. F., hade hos Ridd. och Ad., vid diskussion af Lagoch Ekonomiutskottens utlåtande JM 4 angående bränvinsbränningen i riket m. m. yrkat åtskilliga förändringar i afseende på lagstiftningen för bränvinsbränningen, men slutligen inskränkt sig till att föreslå: att R. St. måtte hos K. M. anhålla att K. M. täcktes innan nästa riksdag låta utarbeta och då till R. St. afgifva förslag till en författning rörande bränvinslagstiftningen, så väl i hvad angår de reglementariska, som ock beräkningsgrunden för beskattningen. U., som ansett detta förslag i hög grad förtjena R. St:s bifall och understöd, har deröfver yttrat sig som följer: För hvar och en, som känner den ekonomiska lagstiftningens historia inom vårt land, måste det nemligen vara klart, att den vigtiga gren af denna lagstiftning, som rörer bränvinsbränningen och dess beskattning, alltsedan äldre tider och vid hvarje återkommande riksdag, väl utgjort föremål för skarpa strider emellan olika intressen, och derföre äfven omvexlat efter än den ena åsigten och än den andra, allteftersom det ena eller andra intressets anhängare vunnit seger vid omröstningarne, men just härigenom aldrig förmått vinna den stadga, som endast kan byggas derpå, att princip, ej intresse, förestafvar lagen. An har man förbjudit tillverkningen, än ytterligt frigifvit den, snart derefter lika ytterligt inskränkt densamma; och då frukterna af alla dessa stridiga åtgärder nu tagas i betraktande, så mäste fosterlandsvännen med sorg erkänna, att dessa frukter just blifvit sådane, som de till följd af utsädet måst blifva, nemligen att näringen, som dock, i anseende till massan af de predukter, som deruti användas, troligen är för landets välstånd en af de vigtigaste, står, såsom sådan, på en ytterst låg ståndpunkt till oberäknelig skada för såväl det allmänna. som för den enskilde; att vårt landtbruk, till följd deraf, införts på en så oriktig bana, att nära ,:del af landets import utgöres af landtmannaprodukter; att staten af densamma ej erhåller en inkomst, som ens någorlunda svarar emot hvad denna näring borde och kunde lemna, just för det att produkten är skadlig, och slutligen, ehuru i första rummet, att den verkat menligt å sedligheten, oaktadt alla de ansträngningar, som blifvit gjorda, för att bland folket sprida bildning och gudsfruktan. Ingen lärer väl nemligen kunna numera bestrida, att bränvinstillverkningen i det skick, hvari den nu bedrifves, är en af grundorsakerne härtill. Då utskottet sålunda funnit, att följder af en så bedröflig och för hela samhällets bestånd vådlig art hafva uppkommit af den hittills följda lagstiftningen för berörde näring, och erfarenheten äfvenledes numera torde hafva ådagalagt, att en, på sunda grundsatser bygd, bättre lagstiftning härför knappt torde kunna erhållas på den väg, som hittills blifvit följd, med mindre, än att ett på full sakkännedom och rationella grunder bygdt förslag till författning i ämnet blifver utarbetadt och för Rikets Ständer framlagdt, för att af dem diskuteras och antagas; så kan utskottet, instämmande i hufvudsaken af motionärens förslag, ej annat än vördsamt tillstyrka, att R. St. måtte i underdånighet anhålla, att K. M. täcktes låta, med fästadt afseende såväl ä vårt lands förhållanden, som å hvad mom andra länder bifvit i afseende på bränvinstillverkningen och beskattningen derå tillgjordt, af sakkunnige män utarbeta ett förslag till författning, omfattande såväl nödige reglcmentariske föreskrifter för bränvinstillverkningen , som den grund för beskattningen å densamma, hvilken kan anses innefatta den säkraste kontroll, och att K. M. derefter täcktes i ämnet afgifva nådig proposition till nästsammanträdande Rikets Ständer. nn nn nr rad rn TA må aa ren a DEER een