Aftonbladet – 18 februari 1845, sida 1

pas handel med den delenaf södra Amerika. Hr Thiers har i Constitutionel hårdt ansatt Guizot för den apatbi han visat i denna sak; han påstår till och med att den varit, icke såsom vanligt, en följd af Guizots förkärlek för Engelska politiken, utan tvärtom ett hinder äfven för denna, som velat förut taga parti i saken; och Galignanis Messenger, påstår, att först nu begge kabinetten kunnat komma till enigt beslut, sedan den till Paris ankomne general OBrien lyckats visa Franska regeringen nödvändigheten deraf. Hertigen af Joinville kommer att utgå med en expedition till Plata, och linieskeppet Mogadorp, samt fregatterna La Forte och Reine Blanchep, utrustas för den. Hertigens gemål medföljer till Brasilien, för att vistas hos sin slägt, under det expeditionen afgår sin bestämmelse. Erkännandet af Spaniens nya regering, af de absolutistiska makterna, har ännu ej skedt, utan frågan lärer vara uppskjuten tills i Maj månad, då Konungen i Preussen skall i Rhen-trakten hålla en konferens med furst Metternich. Österrike skall nu yrka, att Europeiska makterna skola intervenera i Syrien, för att skydda de dervarande Christna. Madridska posten till Paris hade uteblifvit, så att inga underrättelser erhållits från Spanien. TYSKLAND. Konstitutionsfrågan i Preussen behandlas åter i skrifvelser från Berlin, daterade de sista dagarne af förra månaden. Det försäkras att sjelfva factum, nemligen att Konungen ämnar införa riksständer, icke är minsta tvifvel underkastadt, och att vissheten härom åstadkommit en helt egen sinnesstämning i Berlin, hvilken väl ej närmare beskrifves, men förmodligen, såsom vanligt vid dylika tillfällen, är delad emellan glädje hos den stora mängden, och förargelse hos de privilegierade. Annu känner man inga detaljer af den blifvande konstitutionen; men det säges, att den skall utgå från en liberal och storartad åsigt, och icke alls bära prägeln af en koncession, gjord för nöds skull. Konungen skall vara öfvertygad, att tiden nu är inne för det konstitutionella systemets införande i Preussen, och han vill göra det så, alt han har heder deraf. Utrikes ministern, baron von Bälow, som länge varit sändebud i England, skall varmt omfatta saken, och hans åsigter skola delas af ett par af de andre ministrarne. Andra åter äro deremot; men Konungen skall vara fast i sitt beslut. Det tros ej dröja många veckor, innan täckelset fullkomligt faller, som ännu till en del höljer denna stora statshemlighet. I en mängd af de betydligare städerne i Preussen förberedas petitioner till provincial-ständerna, alt de måtte ingå till Konungen med begäran om införande at en konstitution; och som censuren ej nu laggt något hinder i vägen för omnämnandet al desså petitioner i tidningarne, hvilket i ett dylikt fall skedde för några år sedan, så drager man deraf den slutsatsen, att regeringen ej har något emot att den saken numera agiteras. MEST SIDE ESPERANTO