Aftonbladet – 14 februari 1845, sida 2

——LvEA—e———————————L HERRAR STEINS, DAUBERTS OCH SACKS TREDJE SOIREE. De höga anspråk, hvartill soiregilvarnes artistiska betydenhet berättigar allmänheten, hafva vid ingen af de tre gifna soireerna motsvarats bättre,än vid denna sednaste, som utmärkte sig genom: ett i allmänhet smakfullt ordnadt program, samt en omisskännelig omsorg, som. blifvit använd påexekutionens möjligaste fulländning. I det sednare afseendet voro soirgens båda afdelningar lika intressanta; i det förra stadnade intresset förnämligast vid den första afdelningen, som pryddes af Mozarts och Beethovens betydelsefulla namn. Den andra afdelningen närmade sig mera till vår på äkta ingifvelser fattigare tid, ehuru ett och annat ej lemnade konstsinnet otillfredsställdt; här skulle: imedlertid en ensemblepjes, såsom motstycke till den qvintett, som pörjade soirten, ej blott giflvit den sednare afdelningen, utan ock hela tillställningen en långt fullkomligare hållning och afrundning, samt följaktligen äfven en högre totalverkan. Den Mozartska violinqvintetten, hvilken vi nämnt, qvarstår ännu alltid: i tonernas verld såsom ett mönster af den mest fulländade skönhet, hvars klara, idealiska former, långt ifrån att skymmas af det djupsinniga, harmoniskt-kontrapunktiska arbetet, fastmera härigenom vinna uti karakteristisk mångfald: de lärda, såväl som de mekaniska konstgreppen voro här såsom alltid hos Mozart N