Aftonbladet – 14 februari 1845, sida 2

Article Image
sar, här deputerade-kammaren, med 79 röster emot 44, beslutit att omröstningarne i kammaren: skola ske öppet. Oppositionen talade för hemlig omröstning. Ministeren synes konsolidera sig, och ämnar uppträda med åtskilliga förslag till förbättringar i len inre styrelseå och förvaltningen. SCH W EITZ. Regeringen i Tnzern haner 1 sig, och vill för ingen del släppa de rara Jesuiteine. Den tillbakavisar hvarje begäran från de andra kantonerna att utdrifva detta följe. Kanton Solothurn ämnar äfven sluta sig till den stora rörelsen emot Jesuiterne. TYSKLAND. Ständerförsamlingen i Wärtemberg öppnades den 4 dennes af konungen i egen person. I Berlin håller på att bilda sig en katholsk församling, oberoende af påfven. Afven i Offenbach äro förberedande steg tagna för bildandet af en dylik församling. Påfven kommer, efter all sannolikhet, att förlora en hel hop af sina Tyska . får, i följd af den impuls, Ronges uppträdande gifvit åt sinnena. RDI EITSTNER — Engelska ministern vid svenska bhofvet, sir Thomas Cartwright, afreste i går till Christiania. —— Det har ofta händt, att man från andra håll förebrått Aftonbladet dess långsamhet i meddelandet af riksdagsdebatterna. För alt i någon mån sätta läsaren i tillfälle att bedöma huruvida denna förebråelse är förtjent, må blott exempelvis nämnas, att högvördige Presteståndets diskussion i arfsfrågan, hvaraf vi hade ämnat meddela åtminstone allt det hufvudsakligaste, icke justerades förr än i sista plenum, nära två månader efteråt; samt att tre ledamöter, nemligen doktorerne Elfström, Stenhammar och Gumelius ännu i dag icke hafva aflemnat till protokollet sina yttranden, hvilka följaktligen ock saknades vid justeringen. Vi förmoda, att Aftonbladet vid sådant förhållande kan vara ursäktadt för sttt dröjsmål. 3 — I Malmö tidning med dagens post finner: man följande lilla stycke, som torde icke böra: förbises af dem, hvilka 1 arfsoch undervisningsfrågorne begagnat det argument, att allmogen icke skulle vara den lika arfsrätten och cen utsträcktare undervisning bevågen: Till staden ankommande allmoge är ganska interesserad af att få veta huru det går vid riksdagen. De flesta önska veta, att den lika arfsrätten vore antagen; ty, säga. de, man har så mycket besvär och så dryga kostnader att, genom testamenten, gåfvobref, samt köp och andra aftal, göra det jemnt och billigt, som lagen gjort olika och obilligt; och när man så gjort all sin flit, för att ställa på bästa sätt till rätta för sina barn, följer oftast intet annat deraf, än kostsamme bördsoch testaments-tvister samt mycket hat och afund mellan närskylde. En stor del af allmogen fäster sig äfven vid frågorne om folkundervisningen; och de rikare bönderne, som hafva söner vid trivialskolorne, lägga sig mycket ut för ämnesläsnings-principen samt ådagalägga, att de både läst och förstått Hr biskop Agardhs jemförelse samt Ekonomi-utskottets utlåtande i detta vigtiga ämne.

14 februari 1845, sida 2

Thumbnail