Aftonbladet – 4 februari 1845, sida 2

blott den varmaste öfvertygelse förmår gifva åt yngre talare. Harmen lyste ur hans anlete, i hans åtbörder och i hans tal, som flödade af sarkasmer, ironi och bittra antydningar. Midt i all denna häftighet förklarade han sig likväl högtidligen vara konservativ. Det är underligt nog, att alla talarne synas hafva haft sig angeläget att betyga sin konservatism; men det är troligen en följd deraf, att nu en hvar beskylles för att tillhöra intriguen. Hr Carne kom derefter fram med ett amendement, som åsyftade att genom en mellanmening i adressen beskylla ministören för brist på skicklighet. Orden voro: ,vår sista sammankomst slutades midt under invecklade förhållanden, hvilka en försigtig och fast politik hade kunnat afböja eller på ett tillfredsställande sätt lösa Efter flera talares yttrande för och emot detta amendement, blef det slutligen afslaget med 242 röster mot 497; och dessa 28 rösters öfvervigt för ministeren förvånade alla, ty man hade beräknat, att oaktadt en nykommen förstärkning af ledamöter från landsorterna, ministeren blott hade 203 eller 2942 röster. Men kanske hafva några af de deputerade visat samma prålande inkonseqvens, som herr Molf i pärskammaren, hvilken, sedan han talat mot Guizot, sökte på det öppnaste sätt visa, att han vid omröstningen der sjelf lade en hvit kula i urnan. Sedan voteringen så utfallit, återtog herr Beaumont det förslag han gjort till ett annat amendement. SPANIEN. General Rodil är förklarad förlustig sina värdigheter och ordnar, cmedan han ej inställt sig, på kallelse, inom spanska området. Cortes synas bifalla allt hvad ministeren föreslår, till och med i fråga om presterskapets dotationer. Concha begifver sig af till Catalonien, såsom högste befälhafvare derstädes. SCH WEITZ. Regeringsrådet i kanton Zirich, hvilken för närvarande är Vorort,, har beslutit att göra en kraftig föreställning hos styrelsen i Luzern emot jesuiternes inkallande i sistberörde kanton, och yrka att nämnde regering måtte frångå detta beslut. I Bern hade stora rådet blifvit kalladt till en extrasession, för att öfverlägga om samma angelägenhet. TYSKLAND. Om konstitutionsfrågan för Preussen berättas från Magdeburg under d. 24 Jan., att det skall vara konungens afsigt att vid provincialständernes förestående sammankomster (desse börja d.9 dennes) förelägga dem utkastet till en konstitution. Denna konungens afsigt lärer röna starkt motstånd inom en del af hans närmaste omgilning; men det oaktadt skall H. M. stå fast vid sitt en gång fattade beslut, emot hvilket furst Metternich till och med. skall hafva presenterat honom en. memoir. Det kommer nu derpå an, på hvilka grundvalar den blifvande konstitutionen är byggd. Den kan möjligtvis blifva blott ett bländverk, som ej ger preussiska folket något verkligt inflytande på landets styrelse; och i sådant fall är dermed egentligen ingenting vunnet, utom ett tillfälle för hofsmickrarne, att prisa konungen för en liberalitet, som han i sjelfva verket, under ett dylikt förhållande, ej eger. I Dresden har nyligen en polack, som kom dit från Berlin för att gifva konsert, blifvit förvist landet, utan att man känner ringaste orsak dertill. Han har ej deltagit i polska revolutionen, utan hade redan utvandrat från Polen före 4830. Denna våldsamhet följdes i spåren af en annan: alla i Dresden vistande polackar, till och med barn, som undervisades i dervarande pensionsanstalter, hafva blifvit förvista från staden. Det intryck, som dessa åtgärder väckt, beskrifves såsom det mest pinsamma. — Eftarn dat Pacaorincaen cAcAM fäörmäldt hkfo