Aftonbladet – 3 februari 1845, sida 2

Her två jemte ordföranden om en mening sig förena målet afgöras och beslutet deri efter desses mening lexpedieras; men skulle två stanna mot två, skall frå.Igan till Kongl. Maj:ts återkomst uppskjutas, för att Jaf Kongl. Maj:tSjelf i Nåder afgöras. 1 SS 4. Alla Expeditioner, undantagande dem, som under Kongl. Maj:ts Sckret utgå, utfärdas i Konet I Maj:ts Höga. namn och undertecknas af Regeringens Tsamtlige Ledamöter, sedan de af vederbörande föreIdragande blifvit kontrasignerade; ankommande på ReIgeringen att för tillfället förordna vederbörande ExIpeditions-Chefer, eller, hvad justitie-ärenden angår tj Revisionssekreterare, att i Departements-Chefs ställe Iföredraga:de mål, som enligt denna Instruktion Regeringen tillkommer att afgöra. Ofvanför underskriften tecknas: Under Hans Maj:ts, Vår Allernådigste Konungs och Herres frånvaro, Dess tillförordnade Regeringp. S.5.. De protokoller, som i Regeringen föras, böra af dess Ordförande och Ledamöter undertecknas och till expedierande befordras, sedan de, på vanligt sätt Igenomdragne, med Kongl. Maj:ts till Ordföranden lemnade Sigill blifvit försedde. S 6. Hvarje vecka afsändas i underdånighet till Kongl. Maj:t listor, särskildt för hvarje expedition, Ipå de i Regeringen afgjorda mål med kort anteckning om besluten, hvilka listor af Ordföranden undertecknas. S 7. Regeringen ställer sig i öfrigt RegeringsFormen, Lagar och Författningar till noga efterrättelse; och låter Kongl. Maj:t nu i Nåder utgå allmän Kungörelse om Regeringens tillförordnande, med nådig hefallning till Kongl. Maj:ts Fmbetsoch Tjenstemän, jemte öfrige trogne undersåter, att medilydnad och hörsamhet emottaga och verkställa hvad Regeringen uti Kongl. Maj:ts höga namn och å Dess vägnar bjuder och hefaller. Kongl. Maj:t förblifver, c. Jemte dessa förfoganden har Regeringen för de öfriga här qvarvarande statsrådsledamöter, statsministern för utrikes ärenderna, friherre Ihre, och chefen för ecklesiastikdepartementet , statsrådet Silfverstolpe, beviljat tjenstledighet intill H. M. Konungens återkomst till hufvudstaden samt förordnat statsrådet, friherre Staöl v. Holstein, att ecklesiastikdepartementet, statsrådet Munthe att civildepartementet och statsrådet frih. Peyron att sjöförsvarsdepartementet, jemte dem förut anförtrodde departement förestå. Två dagar före H. M:s afresa eller den 30 i förra månaden har Kongl. Maj:t likaledes, med den rätt regerinzsformens 23 honom tillägger och i öfverenstämmelse med det af Carl XIV Johan för dess regeringstid fattade beslut, förordnat, att högsta domstolens beslut, hvaruti H. M. Konungen icke sjelf deltagit, skola från och med den 4 dennes under H. M. Konungens se;kret utfärdas. AAREEMTE Se RETESETNN — Sistlidne lördagen var en ganska märkvärdig dag uti 1843 års riksdag genom det utslag, Ridde:skapets och Adelns öfverläggning och med stor majoritet (61 röster emot 18) fattade beslut i frågan om elementarläroverkens reform gaf åt denna vigtiga och sedan 20 år tillbaka omstridda angelägenhet, hvaruti Borgareoch Bondestånden förut utan votering antagit Ekonomiutskottets betänkande. Debatten härom varade hos Adeln ifrån klockan 42 på middagen och till sent inpå aftonen, och icke mindre än 48 talare yttrade sig, några flere gånger och en stor del ganska utförligt. Redan denna omständighet gör det omöjligt att med något slags fullständighet kunna i dag lemna en redogörelse för innehållet af diskussionen utan på sin höjd blott en högst flyktig skiss deraf. Af dessa 48 talare yttrade sig följande hufvudsakligen emot utskottets betänkande, nemligen herr kammarherren Nils Tersmeden, professor Bråkenhjelm, assessoren Lagerhjelm, grefve Anton Gyldenstolpe, landshöfdingen frih. Palmstjerna, friherrarne von Döbeln, Cederström, Claes Rudolf, och grefve Erik Sparre. Utskottet har, såsom förut är nämndt, föreslagit trivialskolornas och gymnasiernas sammansmältning till ett läroverk med två olika bildningslinier samt ämnesläsning hvad läraren beträffar, men för lärjungarne vilkorligt, men angående förändring i läroämnena har utskottet ej velat utlåta sig, utan tillstyrkt den sakens öfverlemnanda till Kongl. Maj:t. Bland de nyssnämnde opponenterne framstodo hr Tersmeden, hr Bråkenbjelm, friherre Cederström och grefve Gyldenstolpe mest; de två förstnämnde sökte förnämligast stöd i den satsen, att Ständerna ej voro kompetente att yttra sig i enl: sådan angelägenhet, såsom hvilande på vetenskapiga grunder, presterne och lärarne sjelfve borde vara de kompetentaste härutinnan. De fleste erände Behofvet af en reform och synnerligen af nera vigt läggande på realstudier, men förmenale att sådant kunde låta sig göra på den nuvå-: rande grunden, och slutligen hörde man äfven tt och annat varmt deltagande för undervisninsen i de klassiska språken. Ofverhufvud föreföll let oss så, som om desse ledamöter ansågo EkowomiUtskottets tillstyrkan afse vida större föränlringar, än: dem verkligen innebär, då det ingaunda är fråga om att utesluta den klassiska unlervisningen. För reformer åter talade på förniddagen grefve Frölich, professor Cederschöld ch hr L. Hjerta, samt på eftermiddagen friherarne Husa Hamiltan Avnovuct Homnehlrt herrar