Aftonbladet – 31 januari 1845, sida 1

RIESDAGEN. BORG ARES TÅNDETS DISKUSSION ÖFVER BAN KO-UTSKOTTETS SÅ KALLADE FINANSBETÄNKANDE. (Forts. fr. gårdagsbl.) Hr Koch från Malmö: Innan att ingå i undersöknitig och bedömande i dess helhet ar det förslag till vårt bankväsendes rcorgarisation, som höglofl. BankoUtskottet i förevarande betänkande nedlagt, måste man, efter mitt förmenande, i första rummet uppehålla sig vid den förändring, hvilken mest afviker från det bestående, och hvartill jag räknar den att öfverflytta en del af lånerörelsen till riksgäldskentoret. Penna plan, hvarpå financiella förhoppningar nu byggas, är ingalunda ny, blott en gengångare från föreg säcnde riksdagar, eå den blifvit framdragen skärskådad och derefter affärdad med betyg, att icke innebära garanti till något bättre. Måhända har den under tiden mognat och, ånyo upptagen, utvecklåt andra hjelpkällor, hvilka mera öfvertygande bevisa dess användbarhet och nytta. Låtom oss derföre kacta en blick på Utskottets egentliga förslag i denna el. De grenar af lånerörelsen, som 7:de och 8:de punkternei U. bet. omförmäla, utgörande tillsammans omkring 9 millioner Rdr Bko, skulle af banken öfverlemnas till riksgäldskontoret mot detta verks obligationer, garanterade af Kongl. Maj:t, och hvilka vid förefallande behof borde begagnas antingen såsom hypothek till upptagande af kreditiv eller lån på utrikes ort, eller .ock då sedelstocken minskas, att dermed inom landet kunna supplera de indragna sedlarne. Häremot torde till en början kunna anmärkas, att det icke är tillfyllestgörande att blott ställa hypethek för ett betingadt kreditiv, utan man måste äfven vara betänkt på att remboursera detsamma inom förfallotiden, som vaaligtvis är tre månader från utgifningsdagen, en tidrymd ailtför kort för en depoeitionsock lånebank, hvilken får päkänning till inlösen af sina utelöpande sedlar, att åter våga för säågant ändarmål utsläppa dessa i rörelsen; hvaral också följer .att banken högst sällan, om någonsin, kan begagna ett så beskaffadt kreditiv. Återstär alltså att använda dessa ebligationer till hypothek för låg på utrikes ort. Benägenhet för utrikes skuldsättning har så länge spelat vära stora financierer i hågen, att man icke bör förundra sig öfver, om denna ånyo framskjuter som en räddningsplanka, när något kritiskt moment i penningeväsendet inträffar. Förmå vi icke emotstå frestelsen att kasta oss in på detta slags lånsystem, så tror jag att af Sverges bank, som står under Rikets Ständers inseende och förvaitning, icke skulle fordras hypothek för ett tillfälligt lån, utan förmenar detta lika gerna kunna erhållas på dess egen kredit och att, då denna icke räcker till, skall stort afseende ej fästas vid ifrågavarande säkerhet, som i sjelfva verket icke innefattar någonting bättre än bvad hanken sjelf har direkte att erbjuda. Man säger väl att dessa obligationer skulle erhålla ökadt förtroende, genom den garanti, som andra statsmakten kan gifva på den grund, att grundlagen bjuder Rilets Ständer att genom sig åtagarde bevillning godtgöra den gäld riksgäldskontoroet sig äsamkar; men härvid kan 4 andra sidan crinras, att Sverges bank redan står under lagen, således deraf kan tvingas att fullgöra sina förbindelser, hvilket också icke bör vara svärt för en gäldenär, som eger 10 millioner Rdr Bko egen kapitalfond. Blifva, på sätt jag här föreställt mig, förenämnde obiigationer icke under någon form behöflige eller användbara såsom hypothek, så skola de rent af utbjudas till salu på den utrikes penningemarknaden, således inleda första steget till en efterlängtad statsskuld. Härvid ian väl för visso antagas, att ingen med skymt af besrepp .om vissa penningetransaktioner, hyser så sangriniska förboppningar, att dessa papper, ouppsägbara innebafvarens sida, skulle finna köpare till fulla värdet, utan heldre klart inser, att de, för att erålla afnämare och komma i omlopp, mäste nedsätas åtskillige procent under pari, kanske ända ned ill 80 eller 75, och under sådana omständigheter ädjar jag till de mera sakkunnige inom detta högtrade Stånd, om banken, som tillgodonjuter endast 4 ögst 5V, ränta för utestående kapitaler, skulle, nu jelf ett mål för privilegieradt ocker, blifva i tillfälle) tt, säsom hittills, med någon räntevinst bispringa udgeten, eller om landets handel och näringar i llmänhet varda belånta med ett förlagskapital, som ! tterst medför så stora afbränningar. Jag kommer!! SEM NOT SPSS ESSER RATENETVESDETRETE