Aftonbladet – 29 januari 1845, sida 3

manhang med nu pågående afvittring, blifvit dem beröfvade. Hvad åter den i följd deraf, fördröjda förmedlingen af dessa odalhemman, som saknar sina bedömda. fyllnader i utmål, beträffar, och hvaröfver insändaren också beskärmar sig, så är det fara värdt, att ingen hemmansegare, hurai ringa hans egzoområde än må vara emot skaltebördar, gör anspråk derpå, om han något närmare än insändaren känner de nu gällande vilkoren för en sådan bemedlings vinnande. För den större allmänheten, som utom detta län möjligen kan intressera sig för detta ämne, torde för närvarande ej närmare upplysningar vara af nöden, för att ådagalägga insändarens osanna och förolämpande uppgifter, denna gång riktade mot föremål, som de ej kunde träffa. Imediertid har det varit en tillfredsställelse att erfara, huruledes äfven utom den ort, som ämnet rörde och troligen inom sjelfva: hufvudssaden, känslan för sanning och rätt varit, så varm, alt den genast uppkallat i Hr Q. en bådesakkunnig och talangfull vederläggare af den så kallade Westerbottniska insändarens tillvitelser för landets embetsmänr och medborgare lika sårande som ogrundade. Försigtigtvis för sig sjelf i alla hänseenden har han döljt sig i anonymitetens ofta tvetydiga täckelse, men serskildt i det, att man nu ej kan bedöma huru mycket eller huru litet han sjelf fyller sin plats i det samhälle han tillhör. Umeå-Backen d. 22 Januari 41845, Jonas GCust. Stenberg, t. f. Styresman öfver Afvittringen i Westerbotten Rts ae a rr a ra VT KKR ET BR JF