Aftonbladet – 24 januari 1845, sida 2

vit ställda på förbältring samt 63514 af serskilda orsaker kässerade. Antalet: åter af dem, hvilka vid föregående mönstringar antingen varit frånvarande, ställda på förbättring eller tillväxt, men äv till undergående af besigtning. ånyo upptagne, har uppgått till 9801, af hvilka 46 redan inträdt i verklig krigstjenst, 4114 varit för tillfället frånvarande, 3127 ställda på ytterligare tillväxt ellerl förbättring, 2550 approberade och 1973 definitift! kasserade. Bland de flere orsaker fill kassationer, som under ifrågavarande mönstringar förekommit, har en del provincial-läkare serskildt anmärkt, såsom i Norrtelje distrikt, att de, hvilka blifvit för allmän svag-l het kasserade, oftast värit sådana, som, efter det dej nägra år stått på tillväxt, ej uppnått dem erforderliga minimilängden af fem fot och fem tum, ehuru dessa ynglingar oftast befunnits satta och starkt l växta, eller försedde med mera kroppsstyrka och förmåga att uthärda fatiguer, än mången, som i anse-l ende till sin längd blifvit approberad, hvarföre ock flera för undezmålighet kasserade beväringsynglingar sedermera antagits såsom ordinarie bätsmän: i Zjungby distrikt, atv Smålänningen inors denna del af Krormobergs län i allmänhet är storväxt, ehuru exempel ej saknas på motsatsen, ända till verklig pygmeväxt, till hvilket sednhare förhållande orsaken troddes möjligen ligga uti brist på erforderlig föda under de yngre åre, jemte den oseden att gifva späda barn bränvin; i Westeråg distrikt, att fel på synen och hörseln hufvudsakligen förekommer i bergslagsorterne. bland hytte-arbetare; i Fahle distrikt, att det der förefunna stora antal af ofärdighet i hämderna förklarades af.de många slags handarbete, som utaf allmogen i denna ort idkas; i Örebro di strikt. at? vid beväringsynglingarnes kassation ej alltid läkarens omdöme ligger till grund, -utan att re-; gements-befälhafvareir, som: sjelf eller genom ombud är närvarande vid mönstringen, i samråd med lands-! höfdingen, bedömer individens erforderliga styrkåj för vapens handterande och användande, fvarvid, då icke någor annan gradmätare härpå gifves än den subjektiva. åsigten, kassationen varierar efter regementsbefälhafrarens åsizt och Jandshöfdingens dervid fästade afseende: anseende provincial-läkaren att vid approbationen mera afseende borde fästas på ynglingens fysiska styrka, än på: hans kroppslängd, och tillägger vidare, att inomr detta distrikt förekomma, utom egentliga luxationer; äfven sådana vrickningar af en ledgångz, som härledt sig af ett långvarigt inffytande utaf någon yttre omständighet, vanligen ansträngning öffer krafternay hvartill förnämtigast hörer skefbenthet: (med ett eller båda knäna böjda inåt), en åkomma, som i denna ort ofta drabbar ynglingar, anställäå i hammaroch klensmedjor; i Norra distrikt, alt det stora antal kesserade för fel på hörseln inom detta distrikt torde bero dels på arbetet i grufvor oct. der förefallande bergssprängningar, dels ock på katarhala och reumatiska åkommor, ädragna genom. de temperaturvexlingar, för hvilka smeder och hyttearbetare äro blottställda, samt att yttre skador. naturligtvis ofta förekomma bland bergsfolk, i följd af deras svåra och tunga arbeten, hvilket: torde till en del förklara orsaken, hvarföre kassationen vanligen är större i bergslagen än: å andra orter, och anmärkes, att ynglingarne i Nya: Kopparberget uti detta distrikt befunnits mest klena eller svaga; i Calmar distrikt, att beväringsskyldige från skogstrakten, oeh serdeles från Bäckebo ce Christvalla socknar, i allmänhet varit de kortaste till växten, hvilket ansetts böra tillskrifvas antingen det tidiga ansträngande arbetet med-:-skogseffekter, oftast kanske änder Tinga tillgång på föda, ehuru . dessa ynglingar haft en stark oet. fast kroppsövggnad, eller ock, såsom i. omförmälda socknar, Härleda sin ovsak från fyllerilasten ; att: då i Wissefjerda socken af Södra Möre härad, under de föregående åren i allmänhet förekommit små och svaga ynglingar, så avt 4839 eller 4840 blott en blifvit vid mönstringen approberad, Hade nu deremot, af 26 beväringsskyl dige, 43 blifvit approberade såsom väl utbildade oci långa karlar; och tviflade ej provincial-läkaren at ju de, som ru blifvit ställda på tillväxt; komma at approberas nästa år, helst: de för: öfrigt voro frisk: och färdiga. —— — Vid den förut omtalade studenternas i Up tsala fest, Ejugondedag. Jul, föreslog. ordföranden .docenten Malmström en skål med följande end M. H. Det har på sednare tid blifvit mera van lligt, än förr, att Upsala studenter uppträda såson en korps, såsom en enhet, i stället för att de for dom kände sig. hufvudsakligen fästade vid smärr I kretsar, amslutna af de tillfälliga landsmanskaperna I band. Betta nu inträdda förhållande antyder et I vaknande medvetande, eller åtminstone en grycnd aning om tillvaron aft intressen, söm äro gemensam ma för alla. Det gifves ett intresse, som måste var gemensamt för alla studenter, ret är: vetenskapen det gilves ett annat intresse, som; mäste vara gemen samt för alla svenskar, det är: fäderneslandet; Båd I dessa låta förena sig tiil eft:steret och heligtintresst loch det är det, :som i vära dågar mer och mer gö sig gällande hos fäderneslandets bildade ungdom; de är: den fosterländska vetenskapen, den fosterländsk odlingen. .Denha odling eger sina anor, sina tradi tioner; men dem eger äfven sim framtid, sina förhopp Iniagar. Den: vill i sin utveckling icke stå isolera och kan det ieke heller: den. söker att anknyta si till beslägtade stammars,; dertill berättigad genor Tbäfderna, hvilka utvisa, att den gemensamhet, sor Teftersökes, egentligen är ursprunglig. Det är, M:H nn a rr