Aftonbladet – 22 januari 1845, sida 1

BRA RSS EET SARA —— — OO ,Hvad är det, en bok? yttrade öfverstinnan; jaså verkligen en handbok! Ja, svarade jag småleende; Julia vet att vigselformuläret står deri.n Men,, började Julia, jag har verkligen icke gilvit dig den, bäste Fredrik. Om du ser litet nogare efter, fortfor hon, betraktande boken på alla sidor, så ser du på sjelfva sömnaden, att jag ej sytt den. Jag gissar något, tillade hon, skrattande, se mamma! gissar jag orätt? Detär du Hedda, som sytt henne — några perlor som sluppit opp, röjer dig. Nu först kastade jag en blick på bilden — man säger alt den heliga jungfrun i Loretta kan gråta, vredgas, le och rodna — vår madonna var som droppande blod — hon försökte tala, men stapplade. Jaså! sade jag, får jag tacka mamsell Hedda för boken — har också ni tänkt på mig? tack — tack —) ,Man får förlåta lilla Hedda,, sade öfverstinnan, alt den ej är så väl sydd somhon velat — jag har ej vetat af något — det är ett nattarbete, kan jag tro — eller hur, mitt barn? Ja, hviskade den stackars flickan med ansträngning. : Jag har varit Heddas förtrogne afbröt öfversten, rigtande sin skarpa blick på sin fru; phon har fått låna min vaxstapel för att kunna fullborda det lilla arbetet. pJaså — sjelfva pappa har varit din beskyddare, yttrade öfverstinnan, litet satiriskt; nåh då har du väl ej sjal underlåtit att uttänka en julklapp, du också?