Aftonbladet – 17 januari 1845, sida 1

net och sparsamhet, nvyaremot då Iragan varit om 10ner åt högre embetsmän, man vanligtvis gått tillväga med stor frikostighet. Då 3:ne riksstånd bifallit denna punkt, vore det likväl utan ändamål att Borgareståndet återremitterade den. Punkten bifölls. Hr Petrå: I ovisshet om något tillfälle Vidare leimnas att yttra mig öfver förvaltninpen af sjöärendertie, anhåller jag att få meddela den tanka jag redan vid riksmötet för 40 år sedan yttrat, neml. att förvaltningen af sjöärenderna är en slags missbildning och, liksom värt krigskollegium, kräfyer en rcförm. Båda dessa verk äro inrättade för andra tider och förhållanden. Efter införande af departcmentalstyreisen äro de ännu mer än tillförene i behof af en ny organisation, och kommer icke en förändring uti desse verk att vidtagas i sammanhang med den reform uti försvarsverket som förestår, så skola de hinder för krigsväsendets förbättringar, som dessa föråldrade inrättningar hitintills medfört, blifva af en öfvervägande betydenhet. Öfriga punkter biföllos utan några vigtigare anmärkningar, till den 9:e punkten, som handlar om cxercis af flottans beväring. Hr Petre anmärkte här-T vid, att Bondeståndet ansett detta anslag böra ned-1 sättas till 45,000 rdr; skälen till denna nedsättning kände tal. icke, men trodde det vara betänkligt att antaga utsk:s förslag, då icke utsk., såsom vid förra riksdagen, bestämt, huru stor del som skulle använ-. das till skärgårdsflottans öfning. Det hade visat sig,) att af de 205000 rdr, som vid förra riksdagen för detta ändamål anslogos, endast en ringa del blifvit dertill använd. Blott en å två bataljoner har varit under öfning och härtill har endast ätgått ungefär 4500 rdr årligen eller tirca 9000 rdr. Tal. hemställde om det var lämpligt att vidtaga ett beslut,) som åsidosätter ständernas vid sista riksdagen iakt-). tägnä försigtighetsmått. Hr Palander ansåg att det skulle lända till föga båtnad att föreskritfva, det något större belopp af det beviljade anslaget skulle användas till öfning af den lilla flottan. Det vore likgiltigt om öfningen vunnes på lilla eller stora flottan, men för att tjenstgöra, på : den sednare fordrades vida mera öfning än för att. vara skicklig sjöman å den förra. Hufvudsaken vore ett tillräckligt anslag för att genom nödig öfning bilda befäl och manskap der det behöfdes. Under. fordna förhållanden kände tal., att då expeditionen,! som afgätt till Medelhafvet, för att förmå Marocko afstå från den tribut Sverge så länge erlagt, skulle) afgå från Carlskrona, Reg. icke utan stort bekymmer kunde förskaffa nödiga medel till kostnaderne; att den fregatt, som förlidet år (4843) utgått för öfning, i saknad af tillgångar icke kunde fullt bemannas, utan måste afgå med icke fullt 2, af den besättning fregatten bordt hafva, eller knappast så bemannad att den räckte till för fartygets manövrerande. För öfrigt vore nödigt, att större fartyg utsändas för handelns skyddande. Tal. förordade utskottets förslag. — Hr Mechel instämde. Hr Petre: Då man utrustar en expedition till Medelhafvet för att göra demonstrationer mot Barbareskstaterna, har det visat sig lätt att erhälla erforderlige medel ur handelsoch sjöfartsfonden, som lyckligtvis varit i det gynnsamaste tillstånd. Då Reg. vid ett sädant tillfälle för några år sedan begärt upplysning omhandelsoch sjöfartsfondens tillstånd, hade den underrättelse meddelats, att berörde fond för ändamålet kunde aflåta t. o. m. 100,000 Rdr. En annan fråga vore, huruvida Ståndet ville föreskrifva, att en viss del af anslaget användes för skärgårdsflottans öfning, då man visste att af de vid sista riksdag anslagne 20,000 Rdr, omkring 9000 Rdr endast blifvit använde. Hr Koch från Malmö fann att 43.000 Rdr voro otillräckliga för flottans öfning, hvilken måste fortgå, oberoende af förr celler sednare skeende reorganisation, och skulle bevilja en större summa i fall han förmodade att folket kunde bära drygare skattebördor. Då detta likväl ej vore förhållandet, instämde tal. i Utsk:s förslag. I afseende på den fördelning af anslaget som man velat föreslå, ansåg tal. orätt att vid anslags beviljande fästa minutiösa föreskrifter huru Reg. bör använda desamma. Tal. instämde i öfrigt med herr Palander. Hr Lagergren var förekommen af herr Koch. Befäl och manskap, som vunnit öfning på.stora flottan, vore användbara på den lilla. I fall vilyckades knyta närmare handelsförbindelser med Ostindien och Amerika, vore äfven nödvändigt att vår krigsflagga visade sig derute. Man måste vid detta anslag således ej allenast göra afseende på öfningen, utan äfven ä beredandet af skydd åt vår handel och anseende åt flottan på aflägsna farvatten. Punkten bifölls. De öfriga punkterna af denna hufvudtitel antogos utan diskussion, med undantag af det af K. M. äskade anslaget till dockbyggnadens i Carlskrona fortsättande. Hr Petrö: Enligt de underrättelser, som nu på eftermiddagen blifvit mig meddelade, är StatsUtskottets förslag, i denna del, redan af de tre öfriga Riksstånden godkändt. Detta Stånds beslut kan således icke inverka på saken, utan det återstår endast för Borgareständet att uttala sin opinion i frågan. För min enskilda del förefaller det mig förunderligt, att man, innan det är afgjordt, om några nya linieskepp skola byggas, kunnat finna med god omtanka förenligt, att anslå medel till byggande af dockor, hvilka med de medel, som tillförene blifvit beviljade, redan långt för detta bort vara färdiga. År det meningen att bygga nya linieskepp, måste man vid en kommande riksdag göra ytterligare anslag för dockors anläggning. Vill man återigen ej bygga linieskepp, utan, i sammanhang med införandet af ett nytt system för sjöförsvaret, låta de gamla linieskeppen efter hand försvinna, såsom Norrmännen före oss gjort; så mäste man väl framför allt vara betänkt på, atti Carlskrona anskaffa minst 2 reparationsdockor, ty de dockor, som nu finnas derstädes, kunna icke lämpligen användas till reparering af fartyg, cnär dessa) dockor dertill äro alldeles för djupa, och i öfrigt o-) tjenliga. Under närvarande förhållanden, då fullkomlig ovisshet om det försvarssystem, som kommer att följas, är rådande, anser jag det vara ett förbi-) seende af en klok statshushållnings fordringar, attl medel anslås till dockbyggnader i Carlskrona. Jag ogillar derföre StatsUtskottets förslag, samt anhåller, att herr tälmannen vill framställa proposition derom. att Ståndat harda uttrvceka deNhR maning att I