Aftonbladet – 16 januari 1845, sida 2

gast för vidare utredning af ämnet. Tyå Stånd hafva dessutom härutinnan redan beslutat återremiss, och frågan skall således, i alla händelser, hos StatsUtskottet undergå ny pröfning. För öfrigt finner jag den siste talaren hafva ganska rätt deruti, att det vore oegentligt och besynnerligt om Rikets Ständer inskränkte sitt omdöme till rikets försvarsverk, endast till sjöförsvaret,: sedan Kongl. Maj:t sjelf gifvit anledning till betraktande af rikets försvar i sine helhet. Landtförsvaret borde så mycket mindre af Rikets Ständer härvid förbises, som det kostar mång— dubbelt mot sjöförsvaret. Dessutom torde reformen: af landtförsvaret möta de största hindren, då antagas kan, att kotteri-intressens inflytelse dervid är jemnförelsevis öfvervägande. Jag får ännu en gång fästa Ståndets uppmärksamhet på vigten och nytta deraf, att Rikets Ständer hos Kongl. Maj:t uttrycka en opinion om behofvet, att reformera hela rikets försvarsverk. Hr Palander: Jag vill ej förlänga diskussionen, som långt för detta kunnat vara slutad. Jag vill endast upplysa om misstag i några uppgifter, son en talare för en stund sedan meddelade. Ett linieskepp kostar nemligen ej 800,080 rår, utan endast 600,000 rdr; och hvad linieskeppen i Carlskrona angår, så finnas för närvarande å varfvet derstädes 10: sådane. Hr Foenander: Att hr Petre icke finner det mödan värdt att vederlägga ett yrkande af mig angående stora flottans företräde, förundrar mig ej, då något sådant af mig aldrig blifvit yttradt. Jag har endast velat tillkännagifva, att olika åsigter om de båda flottornas företräde sinsemellan egde rum. Dä det förefallit mig så, som skulle hr Petrå i någon mån vilja modifiera sitt förslag, får jag förklara, att jag till en stor del uti detsamma instämmer, men önskar dock, att det ord derur måtte utgå, som tillkännagifver, att företräde bör lemnas åt lilla flottan. Hr Colltn instämde. Hr Langenberg: Då hr Petrå uppläste sitt förslag, fattade jag ej annat, än att han ville, det Ståndet skulle, såsom sin enskilda mening, uttala den åsigt, hr Petrås förslag innehåller, men får nu, efter vunnen upplysning om afsigten med detsamma, tillkännagifva, att jag icke har något emot, om utlätandet biir återremitteradt. Diskussionen var slutad, votering begärdes, och efter först anställd omröstning om kontrapropositionr, voterades öfver huruvida skrifvelsen till Kongl. M:t skulle affattas i enlighet med Utskottets förslag eller i likhet med det af hr Petrå uppgifna, hvarvid Utskottets förslag segrade på en röst, eller 22 röster emot 21. — Efter en långvarig diskussion hos Ridderskapet och Adein sistl. gårdag, angående tullen på kaffe, dervid hr statsrådet Fåhreus, grefve Lagerbjelke, friherrarne Hamilton, H., Gyllenhaal, Hermelin samt Cederström, Jacob, herrar L. J. Hjerta, Gripenstedt, Skogman och C. R. Tersmeden talade för bibehållandet af den gamla tullen å Kaffe 3 sk. bko pr skålp., och hr von Hartmansdorff, friherrarne Palmstjerna, N. F. samt C. 0., herrar Rosenblad, Printzenschöld, vön Hohenhausen, grefve Frölich, D., och hr Lagerhjelm dels talade för Utskottets förslag att höja tullen till 4 sk. bko pr skålp., dels att, enligt hr Rosenblads förslag, gå en medelväg och höja tullen: med 4 rst bko, blef, efter anstäld votering, den. gamla tullen å kaffe bibehållen, med 42 röster mot 24. : — Hos Presteståndet afslöts i går granskningen. af Bevillningsutskottets betänkande angående stämplade pappersafgiften; Hvarefter företogs Lagutskottets betänkande jz 52, om en allmän organisation af domstolarne i riket, m. m. (Se gärdagsbladet.) Efter en liflig och intressant debatt, dervid åtskilliga talare yrkade bifall till friherre Stjernstedts reservation, bifölls Utskottets betänkande, genom votering. Statsutskottets utiåtande AM 4114, angående markegångssättningarne; blef uti de bufvudsakligaste.punkterna dels återremitteradt, dels afslaget. — Såsom i gårdagens blad omnämndes, genomgick Borgareståndet de återstående punkterna i Bevillningsutskottets förslag rörande förhöjning i tulltaxan. Diskussionerna voro korta, med undantag af en, rörande art. Ull, hvilken upptog ett par timmår. Hr von Kock började med en lång och omständlig redogörelse för Utskottets åsigter, sämt de upplysningar som lemnats rörande tullen å denna vara, och förordade det förslag grefye Cronhjelm uppställt i sin reservation, neml. för grof: 2 sk., medelfin 8 sk. och fin ull 42 sk. tull per . Hr Arnberg yttrade sig i ett längt anförande emot detta förslag; han önskade att medeltull, den han föreslog till 6 sk. per E, måtte sättas på all slags ul, och lansåg det af Utskottet föreslagna nya sättet att förtulla ullen efter 3 rubriker för overkställbart. Hrr Kjellberg och Lindström m. fl. yttrade sig för nedsättning å den grofyva ullen och för taxan; hr Kockfrån Malmö föreslog att till rubriken grof .Jutsk Joch Isländsk ull, i den gamla tulltaxan skulle läggas orden och dermed jemförlig (i anseende-till de lupplysningar söm blifvit lemnade att grof ull från. IRyssland icke nu kunde införas), samt förordade Iden gamla taxan. Hr Mechel var äfven af samma läsigt. Sedan så väl hr Arnberg som hr voi Kock Iflere gånger yttrat sig för sina förslag, kom det till lomröstning, dervid, med 335 röster mot 40, den gamla taxan bibehölls med sina 2ne rubriker med tillägg. laf orden ånnan dermed jemförlig eter Julsk och: Islänask ull. En diskussion förekom derefter om: den af Utskottet föreslagna inskränkningen af rätTtigheten att införa denna vara till städerna StockTholm, Götheborg, Norrköping, Malmö och Halmstad. I Till bifall för detta förslag yttrade sig hrr Lagerlgren och Arnberg, hyaremot det bestreds af hrr: I Koch, Valley, Grape, Ödmanson, Sjöstedt m.fl. Det: I plef äfven genom votering afslaget.