lunda för att klandra, ty ingen kan mera oskrym-tadt än vi skänka sin hyllning åt det som redan har skett i nationens intresse, och åt det uppslag, som är gifvetZi detta hänseende för framtiden. Likaså dela vi alldeles Dagligt Allehandas tankar om nödvändigheten för Konungens rådgifvare, att förklara sig öppet i representationsfrå— gan, öfver grunderna för det blifvande förslag, åthvilket de kunna gifva sitt samtyeke, och vk tillägge i detta hänseende endast det hoppet, att om något sådant förklarande gifves, detta måtte i anseende till grundsatserna frimodigt ansluta sig. till de sansadt liberala åsigter, hvilka vederbö— rande nogsamt torde känna äro de enda, som kunna verkligt lugna nationen, som derigenomre funne att Regeringen åtminstone vill göra hvad den kan för denna stora angelägenhets slutliga afbjelpande till ett lyckligt resultat. Om vi således ändock hafve några anmärkningar att framställa vid Dagligt Allehandas räsonneman? angående det förflutna, så är detta endast för att gt va en anledning alt derifrån sluta till, hvad som: kan vara fördelaktigt för det tillkommande: Förutsättom nemligen, att riksdagen hade blif-vit uppskjuten på några månader, eller så länge, att Regeringen vid dess öppnande hade kunnat. genast på en gång framlägga alla de propositioner, som nu under riksdagens lopp: blifvit. aflemnade, och deribland den nya brottmålslagen; antagom vidare att en konselj med enhet i syft-ning under tiden hade kunnat blifva bildad, och Regeringen sins emellan stadgat sin mening om: representationsfrågan så mycket, att H. M. Ko-: nungen på grund-deraf kunnat redan i sitt throntal serskildt vidröra nödvändigheten att få denna sak bragt till ett önskligt slut, utan att derföre någon formlig proposition hehöft i sakens dåva-rande skick framläggas, så hade hela riksdagens fysionomi ifrån början varit mera bestämd. Regeringens egna förtroendeembetsmän på Riddar-huset hade då aldrig kunnat antaga den ton, som nu blifvit fallet, och för hvilken de, enligt hvad man nog känner, sökt, såsom ursäkt, göra den: tron gällande, att Regeringen i tysthet höll med dem; och vidare är det temligen sannolikt, att allmänna tänkesättet under tiden hade hunnit utöfva en tillräcklig verkan, för att gifva valen 3 Presteståndet en mera liberal karakter än der nuvarande, hvaraf åter efter all anledning följden: blifvit, att Utskottsvalen ifrån Adeln och Presteståndet icke utfallit så ultrakonservatift kompakt, som nu skett, och en del af den opposition, som. Regeringen nu röner från den reaktionära sidan inom Adeln och Presteståndet, varit undanröjd. Om vi hafve något rätt häruti, så måste det ock vara lätt att inse hvad som för framtidens utgör den rätta vägen att vinna understöd af det allmänna tänkesättet och af hela den liberala fraktion inom Ständerna, som ultrycker densamma; och uppfattar Regeringen till en början blott detta, och hvad som nu-för tiden är det största af alla behof, nemligen att lösningen af de många problemerna för folkens materiella och moraliska utveckling omöjligen kan gå för sig utan en allmän samverkan emellan både styrelse, embetsmän och en representation, hvilken både. kan anses verkligen uttrycka majoritetens tänkesätt. och önskningar och inom sig äger någon enhet: — om Regeringen likasom hvar och en annan ickekan undgå att inse, att den politiska schism, som nu utan tvifvel värre än någonsin splittrar partierna, deremot skulle aftaga i samma mån, som Styrelsen och folket genom en sådan samverkan kommo i en närmare och innerligare beröring. med hvarandra, och att representationsreformen, Höljaktligen ligger fullt ut lika mycket i Rege-Iringens intresse, som i folkets, så kan den förra fven med trygghet emotse det motstånd, som ännu möjligen en eller annan gång det första IStåndet kan söka uppställa mot Styrelsen och majoriteten af folket tillsammans. 5 Vår mening med detta sistnämnda yttrande är derföre visserligen icke, att det är skäl att blott stå och se alldeles stilla på huru sakerna utveckla sig af sig. sjelfva; men deremot låta intrigernas. machineri arbeta af alla krafter på andra sidan; ty under det man ger allt värde åt den moraliska hållning, som ligger deri, att ej på ringaste sätt tillåta sig någon machiavellism — och hvem skall icke önska, att denna höga och rena stånd-punkt alltid bibehålles — hindrar dettal dock ingalundas begagnandet af alla lofliga och lagliga medel, som klokheten föreskrifver för att verka för. sitt ändamål. Vi hafva endast velat uttrycka, hvad som, enligt vår öfvertygelse, alltid måste betraktas såsom den förnämsta hufvudoch statsaktionen i politiskt hänseende, och häruti skilja Vi Oss, såsom. läsaren ser, ingalunda från Dagligt Allehanda; vi: sträcke oss endast måhända ett steg längre än. dess redaktion i frågan om tillämpningen. (Forts. följer.) —A!L — Regeringen har stadgat, att sjö-officerare,som undergått examen vid Mariebergs läroverk, utan cerskildt examensprof söka navigations