häradsskrifvaren i den ort tal. representerade voro bland de bättre lottade. Redan vid 4823 års riksdag väcktes fråga om lönereglering för landt-statens embets-ocH tjenstemän, och vid hvarje riksdag sedan har samma fråga utgjort föremål för Rikets Ständers öfverläggningar, utan att man ännu i denna stund hunnit till något slutligt resultat. Bondeståndet, som insett, att allmogen minst kan skydda sig för prejerier och att man, för att förekomma oredlighet hos tjenstemännen, måste tillse att dessa erhålla en efter tjensternas vigt och trägenhet lämpad inkomst, har derföre städse påyrkat löneförhöjning åt landt-statens tjenstemän; men så väl regeringen; som äfven de öfriga stånden hafva. alltid så tillställt, att frågan om löneförhöjning, för landt-staten kommit i sista rummet för att icke gå miste om anslag till andra, ofta mindre vigtiga ändamål; Hade Utskottet-handlat-konseqvent och ej, såsömskett, tillstyrkt en mängd andra stora anslag , skulle jag icke funnit underligt, att landt-stats-tjenstemännen äfven vid denna riksdag! fått stå tillbaka. -Hvyarje enskild man tager alltid det nödvändigaste först, det mindre nödvändigasedan. Vid hvarje riksdag hafva statsutgifterna blifvit ökade, j. men ännu hafvå icke kronofogdar och häradsskrifvare kommit i åtnjutande af förbättrade lönevilkor, och då mycket kan inträffa innan den påtänkta allmänna löneregleringen för landt-staten hinner verkställas, anser jag, att dessa tjenstemän intill dess böra såsom arfvode erhålla minst 700 Rdr årligen; samt yrkar af sådan anledning återremiss af båda momenternal: a) och f) af förevarande punkt. Med Strindlund instämde Huss från Westernorrlands, Anders. Olsson från Jemtlands, Eric Christensson, Lars Rasmusson och Johannes Johansson från Götheborgsoch Bo-j hus län. Jacob Kinibom , från Södermanlands län, inskränkte T till yrkande af återremiss, på de många skäl, som redan blifvit anförde. Jöns Jönsson från Christianstads län: Enär frågan! om en allmän lönereglering för Landt-Statens embets-. och tjenstemän nästa Riksdag förekommer, ansåg tal., att Rikets Ständer ieke borde gå Kongl. Maj:t i förväg. Man talar visserligen om desse tjenstemäns ringa löner, men de vore i sjelfva verket icke så obetydliga, då man tog i betraktande de sportler, såsom saköresmedel, executionsarfvode m. m. hvilka tillfalla kronofogdar och länsmän, synnerHgast nu, då utmätningar äro så talrika. Talaren biföll Utskottets utlåtande. Gustaf Pettersson från Östergöthlands län: ansåg den för en ny länsman i Aska härad föreslagna lön af 200 Rdr högst nödvändig, emedan en länsman omöjligen kunde medhinna alla de honom åliggande göromål i berörde, ganska vidsträckta och talrikt-befölkade härad, hvarest finnes en köping, en mekanisk verkstad och helsobrunn, vid hvilka flera marknader om året hållas. Tillstyrker derföre bifall till Utskottets förslag i denna dels Hinrik Andersson från Örebro län: medgaf väl, att häradsskrifvaren i Herjeådalen samt kronofogden och häradsskrifvaren i Leke och Carlskoga härads fögderi voro i behof af den föreslagna löneförbättringen, men då Utskottet, med. afseende å en blifvande allmän lönereglering för landtstaten, ansett sig icke kunna tillstyrka de löneförhöjningar, som af åtskillige motionärer blifvit ifrågasatte; hade Utskottet, enligt talarens tanke, för konseqvens skull, icke eller bordt tillstyrka förhöjning för förstnämnde tjenstemän. Äfvenledes ansåg tal. Utskottet hafva saknat skäl föreslå lön åt en ny länsman i Aska härad. Yrkade återremiss af mom. a), men biföll mom. f). Erik Eriksson från Westerås län biföll Utskottets förslag på nu uppgifvet skäl. Niklas Nilsson från Calmare län: ansåg häradsskrifvare mest af alla i behof af förbättring i sina lönevilkor. emedan de gakna de många extra inkomster, hvilka kronofogdar och länsmän i allmänhet äga; men med afseende på en tillämnad allmän lönereglering yrkade talaren återremiss af mom. a), men biföll mom. f). ju Anders Jonsson från Östergöthlands län: I talarens ort voro kronofogden och häradsskrifvaren ganska väl lönade, ville dock .med afseende på andra, sådane tjenstemän, hvilka äro i verkligt behof af löneförhöjning, ej motsätta sig återremiss, önskande blott att Utskottets uppmärksamhet fästes derå, att åtskilliga kronofogdar och häradsskrifvare hafva alltför dryga löner, och att derföre, om någon sådan skulle afgå, tjensten efter honom ej bör. tillsättas förr a den allmänna löneregleringen .blefve fastställd. Petter Claesson från Elfsborgs län instämde uti Rutbergs och Strindlunds yrkande af löneförhöjning åt kronofogdar och häradsskrifvare, samt ansåg lönen för en ny länsman i Aska härad. onödig,. Andreas Bengtsson från Jönköpings län ville ej motsätta sig återremiss, men hälst uppskjuta löneregleringsfrågan till en kommande riksdag. Jan Andersson från Upsala län: Emedan länsmännen uti Upsala län ännu ej kommit i åtnjutande af den vid sista riksdag beslutade löneförhöjning, yrTkade äfven tal. återremiss: — Samuel Samuelsson från Östergöthlands län instämde uti hvad Rutberg och Strindlund anfört för återremiss af förevarande fråga. Olaus Eriksson från Götheborgs och Bohus län yrkade äfven återremiss af momenterne a) och f), samt att en viss summa må afsättas för de landtstats-tjenstemän , som anses vara i största behof af lönetillökning. Gustaf Bernhard Appelqvist från Blekinge län yrkade! återremiss af momenterna a) och f), samt att Utskottet måtte egna mer uppmärksamhet åt Rutbergs m. fl:s motioner i ämnet. Petter Mårtensson från Jönköpings län begärde återremiss. Ola Svensson från Malmöhus län erinrade, att de ojemna landt-stats-lönerne blifvit mycket öfverklagade, och yrkade återremiss af-begge under diskussion varande punkter, på det att de som äro lika lottade må vederfaras lika -behandling; samt, om; som han förmodade, hinder för frägans hufvudsakliga afgörande RR TRA 2 6 TTK AROR mder Tilt;