Aftonbladet – 10 januari 1845, sida 2

Thranströmen och stötte sin mani sidan, så at ran vaknade ur sin dröm och ändtligen såg, at ran slagit upp Hittebarns dop, hvarföre hån innu mera förskräckt, bläddrade länge och vä nnan han fick rätt på det rätta formuläret oc! lutligen döpte den lille verldsborgaren med nam. ien Engelbrecht Napoleon. Fanjunkaren had likväl märkt misstaget oeh skref straxt en utför lig anklagelse till konsistorium, som beslötatt et bref: skulle afgå till prosten Klaäsmark, om nöd vändigheten att noga tillse, det han läste rätt in nantill, hvarjemte konsistoriisnotarien i ett: hand: bref föreslog bror Klasmark att taga adjunkt hvartill unga Tindner tycktes vara tjenlig). Sjelfva prostinnan fann nödvändigheten af e adjunkt och utröjde mjölkkammaren, hvarjemt prosten skref till Lindner och, erbjudande vanli adjunktslön å 400 Rdr Rgs, utvalde honom at vara hans embetsbroder i Träleboda och sköt pastoralvården, och efter def stunden befattad sig prosten ej med det presterliga af sitt embete lika litet som med det ekonomiska; ty adjunkte skulle sköta: det förra, och prostinnan: tillät. sn man. ingen inkräktning i det sednare, Nästa post erhöll prosten svar från: magiste findner atthan skulle komma; och: imedlerty var det komminister Svenssons: tur: att predik och ansvara för alla förrättningar; prosten: gicl lugn och glad upp på sin kammare, de hvita.bat tistnäsdukarnelades. till hvila soch den gamle he derlige mannen, öfverlemhade sig åt: sina: ung domsstudier. Betraktelser gjorde väl gubben säl lan; men det kan knappt fela, att han frågade si sjelf: hvarföre har jag väl pastorat? t (Forte, följer.)