Aftonbladet – 20 december 1844, sida 6

Å , WU OT TR nn — AE ———OR——SES—E—————X-—X-X-X-— ten. Aronches tänkte från honom vinna så mycket, alt han blefyve tvungen, såsom betalning, alfstå Alariks ring och tillika från giftermålet med Cicola; men den bedrägliga lyckan gäckades med den listige Aronches. Han förlorade i stället alla sina kontanter till rivalen och blef på sin parole I skyldig honom hundratusen gulden. Jag skall i morgon låta afhemta penningarne hos er, sade grefve von Hallweil kallt, men höfligt, i det han sköt tillbaka sin stol. Markisen svarade, i det han erinrade sig sin I kassas utblottade tillstånd: I opJag ber om åtta dagars anstånd, herr grefve. Inom den tiden inträffar min kurir med vexlar, och då står jag till er tjenst. Mycket gerna, ers excellens. Om åtta dagar, Ttillade den olidligt kalle grefven. Det förstår sig, att ni intill dess förtiger min förlust och min skuld., ,Tilldess — ganska visst. Och han gick den lycklige med Alariks ring med den sköna bruden och med en hotande rät tighet på den förtviflade markisens ära och för mögenhet. — Imedlertid förgingo ända till fen dagar, och kuriren kom icke — icke en gång e! rad, som antydde att de väntade vexlarne skull anlända, : I anseende till sina slösande utgifter, had Aronches uttömt hela sin kredit i Wien, och ha var för stolt att försälja eller pantsätta sina pre tiosa, och derigenom låta verlden, om blott fö ett ögonblick, känna sin förlägenhet. På sin for dringsägares diskretion vågade han icke mycke räkna, ty Hallweil kände markisens svaga sida oc skulle gerna pic; Jetmes bekostnad vilja triumfer