Aftonbladet – 20 december 1844, sida 1

Article Image
li fall den på a!lvar skulle sättas i fråga. isolera sig till ett slutet helt för sig; att jag icke kan godkänna den materiella uppskattningen af allt det symboliska och poetiska i lifvet till flärd och fåfänga, hvilka från menskligheten oskiljaktiga 1yten säkerligen aldrig uppenbara sig i mera förädlad och älskvärd form, än vid våra akademiska promotioner. Men sjelfva denna uppfattning anser jag skef; sedan den hedniska parnassen blifvit förflyttad i den kristna kyrkan, anser jag den för en högre religiös akt; en betydelserik erinran, att den menskliga visheten är ett intet, om den icke ingår i det heligas samfund. Att man icke frivilligt vill deltaga i dessa religiösa ceremonier och vetenskapliga lifvets högtider, föreskrifne af högre lagar och mensklig ordning; att det allmänna skall uppoffras för den enskilda viljan, under det man föga beräknar kostnaderna, då det gäller dagens tillfälliga sympatier, — just deröfver sörjer jag. Länge har jag anat brister i nu gällande föreskrifter för filosofiska gradens erhållande, och i detta afseende yrkat reform. Anledningarne till dessa brister äro flere; men som den väsentligaste må jag nämna; att man för längtan efter snar promotion eftergifvit alla offentliga prof, såsom disputationer, lektioner, 0. s. V., och låtit dessa nedsjunka till tomma formaliteter, så att högsta lärdomsgraden inom fakulteten förfallit till ett blott förhör. Promotio-: nerne, genom den täflan och samband af kamratskap: de framkallat, ha likväl varit ett väsentligt medell: f tr —— —ken ken FA LL Am LL att upprätthålla denna grad; i Tyskland, der promotionerne blifvit afskafftade, har filosofiska graden för-, lorat sitt värde. Att likväl inskränka denna grad: till en blott examen, har der icke fallit någon in; genom ctt af kandidaten författådt, offentligen och högtidligt aftagdt specimen har graden ändå behållit något af sin betydelse. Men jag vill icke här fördjupa mig i detta ämne, blott anmärka, att närvarande ansökan inkommit i en serdeles olämplig tid, då kommitten för akademiska konstitutionernes öfverseende föreslagit väsentliga förändringar i filosofiska graden, och derjemte äfven vilkorligt de bestämda promotionernes upphörande, allt likväl i samband med andra garantier, hvilkas antagande genom medgifvande af promotionernes afskaffande nästan gjordes omöjligt. De, som tro, att någon inre verklig förbältring skulle vinnas genom blotta promotionernes afskaffande, synas mig ej olika en del religiösa ifrare, som anse samma mål vinnas genom afläggande af yttre anständig klädsel. De olägenheter, som förespeglas vara en följd af promotionerne,l hafva varit desamma i alla tider; men hafva blifvit kännbarare genom begäret ått till yttersta stunden uppskjuta examen, för att hastigt och omedelbart deruppå vinna promotion. Allt är som förr; blott vi äro annorledes. Det tväng, graden säges medföra, är helt och hållet sjelfskapadt; för ett stort antal är det likväl hälsosamt, emedan mången utom detta terminjefter termin skulle uppskjuta, ja för alltid försumma att absolvera sin grad. Det utestänger likväl ingen för möjligheten att efter sin egen läsordning förvärfva sig både mångfaldiga och grundliga kunskaper, så vida man afser annat än att skyndsamt erhålla magister-diplom. Ty med promotionen följer icke andra än ideella fördelar, såsom fus superioris cathedre; men ingen förmenas från nedre kathedern försvara en lärd afhandling, ingen är derigenom utesluten från befordran hvarken vid universitetet eller gymnasium, som genom en mängd exempel kan styrkas, de ytterst få fall, der någon sådan omedelbart efter examen dertill kan komma i fråga. Om detre tjenstårens beräknande i ecklesiastik befordringsväg ett å två år efter examen kan ännu mindre behof uppstå. Att filosofie kandidat till skolsysslor har fullkomligt samma befordringsrätt som en filosofie magister, är visserligen icke mer tvist underkastadt. Alla de skäl, som man således anfört öfver promotionernes inverkan så väl på befordringarne som grundligheten, måste helt och hållet förfalla. Som filosofiska graden nu är organiserad, kunna visserligen ytterst få lyckligare naturer med mångsidighet förena grundlighet: men promotionen har deruti ingen del — och till ådagaläggande af sin grundlighet eger man när som heldst vida säkrare och mera gällande utvägar än en examen. Sådane äro utgifvande af dissertationer; men högst få finnas, som vilja på desse sjelfva offra någon tid, utan efter examen hvila de fleste på denna vissnade lager, då den borde vara ingången till det vetenskapliga lifvet. Blott för dem, som genom att sjelfva utarbeta och försvara en godkänd disputation, enligt akademiska konstitutionernes föreskrift, bevisat sin grundlighet, tillstyrker jag genast erhållandet af magistergraden, i fall de önska., Uti undersökning om kostnaderne ingår jag ogerna, heldst jag aldrig funnit ungdomen allvarligt taga dem högt i beräkning, då det gällt ett högre ideellt mål. Desse äro relativt mindre nu än fordom, icke blott gånom de flera subsidier, nu äro att tillgå, utan ock derigenom, att honorarier för lektioner, två disputationer m. m., till professorerne nästan upphört. Afgifterne till promotor och fakulteten, som likväl till fakulteten måste ingå för andra litterära ändamål, äro icke höjde efter myntets stigande värde. Om minskad kostnad vore af någon vigt i denna fråga, borde man hellre yrkat de numera kostsamma, men i sin nuvararde form öfverflödiga disputationernes afskaffande; men jag är fullt förvissad, att det är icke denna, man afsctt, Man ser, huru lätt kostnaderne falla sig för de enskilda kandidatsexorne. Promotionen för hvarje enskild, jag vågar bestämdt yttra det, skulle snart falia sig vida dyrare, än den gemensamman Då denna förändring utomdess ieke undantagsvis kan bifallas för Upsala, anser jag oundgängeligt, att äfven filosofiska fakulteten i Lund blir deröfver hörd, Mot det fakultetens beslut, som nu justerades, begärde professoren ridd. Palmblad till protokollet föl. jande reservation: Emot det beslut, som nu blifvit åstadkommet geInom en tilfälg pluraiitet inom fakulteten, får jag Ipå det lifligaste protestera. Jemväl promotionernes — ifrigaste vederdelomän Ihafva under diskussionen ort: it dessa vore en Iså vacker och betydelsefull h ca en che skalle I velat tillstyrka dess aft kaffande a wlägenheterna vore så stora, att sådont N 2e8 nödÅ anära sidan bar pr er barn fran AA KA Rs ont st att dessa

20 december 1844, sida 1

Thumbnail