motionerna på det nogaste sammanhänga med disputationsoch examens-väsendet. När så är, så synes mig ifrågavarande petition ej föranleda någon annan åtgärd, än att fakulteten för det närvarande afstyrker densamma , tilldess andra dermed i sammanhang stående ämnen blifvit pröfyade, hvartill rådrum nu Saknas Skulle nemligen fakulteten befinna, att den ring, än nyssnämnde kommittes förs! lag oblefve fakulteten remitteradt, så kunde uttryckligen tilläggas, att fakulteten sjelf vore betänkt på att med första taga i betraktande ämnet i hela dess sammanhang, samt. inkomma med förstag dertill; men att det syntes olämpligt att för närvarande yttra sg fört eller emot promotionerna, förr än utrönt blifvit, om de överklagade olägenheterna ej kunde afhjelpas,; utan assaTande af denna sköna och betydetseruna fest. Professoren Malmsten yttråde till protokollet: Jag, för min del, kan icke tilstyrka bifall till den underdåniga petitionen, på grund af -följande enligt min öfvertygelse, icke oväsenduiga betänkligheter vid det formella af saken. En mängd philosaphie studiosi hafva ingått till Hans Maj:t med en underdånig begäran, att de — såsom orden. lyda — för sig personligen wmåtte blifva befriade från promotion. De hava begärt, att för sig personligen derifrån: biifva befriade. Bet är öfver denna deras begäran filosofiska fåkulteten skall yttra sig; och jag tror, att hvar och en, innan han tillstyrker bifall till ett sådant undantag, bör göra sig reda för hvad deraf skulle fö in Vunnes detta bifall, blefvo visserligen de, söm undrertecknat petitionen, befriade från promotion; men vi veta alia, att det finnes flera, som icke undertecknat densamma. Dessa måste — såsom icke innefattade i undantaget — vara förbundne att låta promovera sig. Antingen skulle således promotionsfesten i vanlig ordning komma att qvarstå, eller också skulle ar de icke petitionerande hvar och en för sig ingå till Hans Maj t med en underdånig begäran, att derifrån lifva befriad. Vi skulle på detta sätt få en massa af undantag, utan att sjelfva hufvudfrågan — promotionernas afskaffande eller bibehållande — blefyc afgjord. Jag hemställer således, om det icke vore med god ordning bäst öfverensstämmande, att fakulteten side sig visserligen icke kunrna tillstyrka bifall till ett sådant undantag, som i den underdäniga petitionen är i fräga; men att fakulteten, med hemtad anledning af denna samma petition, ville omedelburti sin helhet taga frågan — cm promotionernas askaffande — i serskildt öfvervägande. Nu framställde decanus till afgörande, genom vanlig omröstning, följande proposition: Anser fakulteten, att nådigt bifall til den underdåniga ansökningen bör tillstyrkas eiler afstyrkas?) Innan denna omröstning Hörjade, förnyade profes? soren, riddaren Walmstedt sin förklaring, att han ansåge sig i denna fråga jäfvig, emedan Hans son vore en af dem, som nu beredde sig till vinnande af den filosofiska graden. Ehuru denna jäs-anledning bestriddes af professoren E. A. Schröder och flera, helst prof. ridd. Walmstedts son icke undertecknat den underdåniga ansökningen, ansåg likväl bemäl!de professor grannlagenheten fordra, att han under denna frågas afgörande sig aftägsnade. Nu företogs omröstningen, hvarvid först professorerne Tullberg och Wingqvist, instämmande i professoren Boströms ofvan anförda yttrande, förklarade, att de ansågo nådigt bifall böra tillstyrkas. Deremot ansäg professoren Malmsten, på de skäl han nyss anfört, att nädigt bifall till den underdåniga ansökningen borde afstyrkas. Professarerne G. Svanberg och Sellen instämde i professoren Boströms yttrande, obh tillstyrkte nådigt bifall till den underd. ansökningen. Professoren Boström åberopade sitt nyss anförda yttrande, och ansåg den underd. ansökningen böra nådigst bifallas. Beremot ansåg professoren E. A. Schröder, på de skäl han nyss utvecklat, äfvensom professoren, ridd. Palmblad, i enlighet med sitt anförda yttrande, att nådigt bifall till ansökningen borde afstyrkas. Professoren, bibl, ridd. J. H. Schröder sade sig för sin del önska, att frågan om de hvart tredje år iterkommande promotionerna måtte behandlas isammanhang med kandidat-examina och disputationsväsendet i allmänket, samt deras ändamålsenligare anordning, hvilka allaredan varit och ytterligare komma att blifva föremål för den akademiska konstituionskommittens uppmärksamhet; men då han Hu på örhand egde att yttra sig öfver den remitterade anökningen, instämde han i det utiätande, prof. E. A. schröder afgifvit. Professoren, ridd. Atterhom yttrade: Jag får till protokollet förklara, att jag i afseende på sättet att betrakta och behandla den petition, som utgör anledningen till förevarande öfverläggning, ill alla hufvudsakliga delar öfvyereasstämmer med hvad redan en och annan af mina kolleger yttrat, och serskildt med hvad prof. E. A. Schröder anfört, — på grund hvaraf professoren ansåg, att bifall till len underdåniga ansökningen borde i underd.: afstyrkas. Prof. kommend. Geijer ansåg deremot, att nådigt bifall borde tillstyrkas , och yttrade dervid: Bå jag redan för åtta år tillbaka i fakulteten ttrat min öfvertygeise om de hvart tredje är återrändande promotionernas menliga verkan på studirna och profyen till filosofiska graden; då jag nylisen uttalat samma öfvertygelse i den akademiska onstitutionskommittån, så kan jag ej undgå att vid lärvarands tillfälle vidhålla densamma; och tillstyr-) er jag derföre bifall till den underd. petitionen, — åsom undantag från en regel, som jag anser skadlig — och förenar mig för öfrigt med prof. Boström. Slutligen förklarade sig decanus, professoren A. F. svanberg instämma med prof. Bosfröm och anse nåligt bifall till ansökningen böra tillstyrkas. Och då sålunda af denna omröstning befanns, att land de tolf fakultetsledamöter, som deruti deltait, sju hade tilstyrkt och fem astyrkt nådigt biall tiil dena ifrågavarande underd. ansökningen, så Vef fakultetens utlåtande, att dess pluralitet, på de runder prof. Boström anfört, hade ansett nådigt biall till den underd. ansökningen bira tillstyrkas. Mot denna omröstning afgat prof. E. A. Schröder öljande reservation: LEAR amn ARtatiahat od Ke Cr BR pm ——