Aftonbladet – 17 december 1844, sida 1

Fv Uta TfRAVE VUIA Hå dat Ba TIILILUTUL HM IJjAaDN från hvarannan, som de stora olägenheter, som åtfölja de filosofiska gradualstudierna, och som i synnerhet i mängden af olikartade examensämnen hafva sin källa, föga eller intet athjelpas genom promotionernas borttagande eller förvandlande i singularpromotioner. Tvertom. För många utgöra, såsom beI kant är, de periodiska promotionerna en ganska, verksam eggelse till afslutande af kursen, hvarige-i nom de afhållas från att ät för många håll försplittra sina studier. Om de för en och annan för mycket påskynda kursen, och afhålla från att egna all den tid, som fordras, åt examinandens hufvudstudium, så torde detta vara ett mindre ondt; enär detta studium, i fall det verkeligen drifvits med kärIek och med framgång, nog lärer efter aflagd examen uttaga sin rätt. Erfarenheten torde också komma att visa, såsom den nogsamt visar i afseende på de under filosofiska fakultetens vård stående studier och examina, som ej genom bestämda promotioner begränsas, att, om promotionerna upphäfdes, under för öfrigt fortfarande förhållanden, deraf skulle blifva följden, icke så mycket en stegrad grundlighet i studier, som icke mera, för det stora flertalet, en ofta till öfverdrift förlängd och möjligen på mångvetande försplittrad kurs, en i samma mån kostsam studiibana, samt alltför sent inträde i det praktiska lifvet; ja för mången sannolikt ett utebiifvande så af examen som af offentlig tjenstbefattning. 4:0 Mot vidtagande af en dylik förändring, eller promotionernas förvandling i singularpromotioner, talar sluteligen den omständighet, aut redan ett betydligt antal undergått examen till den snart förestående promotionen, att af dessa endast en del önskar nämnde förändring, under det andra genom sin tystnad tillkännagifvit, att de icke dela denna önskan, och att dessa med skäl kunna fordra, att man äfven fäster afseende på deras tänka. Det är sannt, att den underdåniga petitionen äfven är underskrifven af en talrik mängd filosofie-studiosi; men om dessa af en skyldig grannlagenhet ej låtit sig afhållas från att underskrifva en dylik ansökan, innan de fullgjort prestanda, så lärer den filosofiska fakulteten i den talrika namnteckningen ej finna någon ökad anledning att tillstyrka bifall; serdeles som det icke torde vara svårt, att tillvägabringa en petition i motsatt syftning med möjligen lika många namn derunder, Petitionernas trollmakt är dessutom längesedan förbi; och de skäl, som i ifrågavarande petition blifvit åberopade, torde, aldraminst inför en så upplyst auktoritet, som den filosofiska fakulteten, hafva vunnit styrka derpå, att petitionen blifvit underskrifven af studiosi, hvaraf mången knappt torde hafva börjat sina tentamina för den filosofiska graden, eller, om han det gjort, möjligen icke har säker utsigt att kunna sluta dem. De åberopade skälen äro dessutom icke af den beskaffenhet, att de böra kunna verka på den, som bedömer saken lugnt och fördomsfritt. De skäl, som under diskussionens lopp inom fakulteten ytterligare tillkommit, hafva icke heller det ringaster kunnat rubba min öfvertygelse. Att fästa sig vid den trängsel och de svårigheter, som vid pågående promotion kunna uppstå med anledning af disputationens liktidiga tryckning och vyentilering 0. s. v., såsom väsendtiiga omständigheter, under det att vid universitetet ännu qvarstå en mängd olämpliga, för den vetenskapiie ga andan vida menligare, förhållanden, såsom öfvertlödiga specialexamina; exercitiedisputationer, som icke bevisa något exercitium; gradual-afhandlingar, som af den afhandlande icke äro författade, m. m. — är i sanning sila myggor. Hvad man åter anfört, rörande professorernas beqvämlighet och den ofördelaktiga verkan af promotionerna i detta hänseende, synes mig vara af all tför subjektif och relatif beskaffenhet, för att förtjena något afseende. Om det för den ene är beqv ämligare, att tentamina och examina fördelas någorlunda lika på alla år, sä är det för en annan lämpligare, att de sammanträngas inom en kortare tidrymd. På anförda skäl, till hvilka ännu flera kunna läggas, får jag, för min del, afstyrka bifall till den underdåniga petitionen. Men — då det tillhör filosofiska fakulteten, att, så vidt på den ankommer, sörja för ett ändamålsenligt idkande af de filosofiska gradualstudierna, och söka borttaga eller minska de hinder, som derföre kunna stå i vägen, så får jag föreslå, att fakulteten i underdånighet hemställer,) det de företräden, som vid ansökningar till sysslor,) enligt praxis eller gällande lag, graducerade möjligen. ega för filosofie-kandidater, må försvinna, med fort; farande förbindelse likvisst för kandidater, att, så vidt de vid befordringar vilja sig till godo njuta de 3:ne tjenståren, undergå promotion. Vidare, att fakulteten söker tillvägabringa den nedsättning af de vid promotionsfesten förknippade kostnader af allmän och oundviklig beskaffenhet — det må nu ske genom akademiens öfvertagande af de till byggnad, vakthållning, musik, skott, o. s. v. hörande utgifter, eller på annat sätt — att dessa kostnader icke ailtför kännbart drabba den medellöse, och att den! frånvarande varder befriad från alla utgifter i ochi för sjelfva högtidligheten. Om, sedan sålunda de hufvudsakligaste af de olägenheter, som åtfölja de treåriga promotionerna, bli fyit undanröjda, celler mildrade, ändock någon eller nägra bland fakultetens ledamöter skulle anse, promotionerna, såsom olämpliga högtidligheter, böra försvinna, och denna mening ej hvilar på en blott idiosynkrasi, eller en naturlig motvilja mot alla fester af religiös eller vetenskaplig syftning, utan på objecliva grunder, så torde han böra lugnt vänta, tilldess dessa grunder gjort sig gällande i den allmänna öfvertyge!sen. Detta är en resignation, som4 åligger den offentlige mannen. Jag, för min det, underkastar mig villigt samma lag, i fail en mot! min motsatt tanka nu genast, mot förmodan, skullej! blifva den segrande. Jag gör det så mycket villi gare, som min öfvertygelse är, att det icke I dröja länge, innan man skulle finna nödv ändigheten s alt införa nya fester i stället för dem, som man i nyss med otålighet afskaffat, hvarföre ock, då man i : har att välja emellan alternativet att med de af tidsförhåtlanden påkallade förändringar bibehålla de fester, som man sedan gammalt eger, eller att skapa nya, jag ej kunnat tveka i valet. ; Då jag för öfrigt anser det vara för universitetet af vigt, att de filosofiska grådual-studierna och der-: ned sammanhängande examens-väsende på ett ända