Aftonbladet – 4 december 1844, sida 1

SAN SMER NA ONS NA NA TTT NET NRA GRATTIS SERA Azxmärksnivgsvärdt fisner h? ÅA.; att lagen för inrikeg vexler icke fö må:t uppkalla brutet sf sådane vexlar eiler verka till sitt eytersål, en öked trygghet i .ffårer och fremksallaadet af omlöpande ecssilda kreditpepper. Fölektighsterpe i kroditlegsiifteiogen vill ht A. upptäcke gesom usdersökningen af den rä varande ställvivcgea. I afseende på detta anmärker hax i le nadssättet ett b-gär att lefva öfver sina tillgångar, hvaraf följt higem ett lefva på kredi; såsom exempel! bverpå kr Å. citerar ett allmät begsgnands af tillåte!sen att sälja sin lösegendom och bshålla i sio ego. såsom en batäcknieg för redan gjorda elier en säke;h för tillåmnäde säulder. -Oreakxen åter till derna h!g att begegoa krediten, finner bt Å. dels deri, att en märgd easkilda och allmänna låneisrättnioger upsstått, som, byggda på lästfärdiga principer, lemsat utväg til skuidsättsing, dels deri, att legen lockat detsjhandjarna tiil utborgaing. På den större rörelsen eller försäljaingan i parti anser ht: ÅA. kredidagerze hifra verkat mesigt derigeacm att, för att icke nämna accepterade eller oklazdrade räkniogar savat raverser till viss man, icke ers fordrisgsbevis af den strängsste exsrutivs beskaff.r hest, såsom invisvisgar till ordres, kutina, utan stor iidsutdrigt, utsökas annorlunda än vid lavdsehödingeembatanr, och ätt i konkurs:r ingen säke hat fisncs att icke gäldenären a händ: sig sia egsnöom, för att gynanå en borgsnär på de andrasbakostnad sttingen kortroll fanes öfver gäldanär: bikförisg eler hu uvida j tillgårgar blifvit undavstuckse, ssmt stt ststen icke vid:ogit någon åtgärd i afseesde på maisans utredning, ? De inrizesvextarne, akför vidare h: A., äro nästan icke ells sysliga i törelsea, och reversor til ordreg bliva allt mar sällsynta, samt den tidpunkt ej långt arligsen, då bela rövsisen kommer att bero ef bokfordran. I sammarhirg hirmed ställer hr A. ösandet af iatecinisger, samt borgens och cavweringssis amet, hvilket han usder närvarande förhållandet enser rödtvunget, men som haft den Öjd, at baskerce icke koncat efter bihof bestämmas qrantileten af mystrepresentativer och stt kosku:ssrag blilva så litet givande, alt de ofta sj iabringa 50 procent. Sidana visa sig, fortar motionären, varkringarne sf värvaranda kredissystem. Rörelsen dreger sig mer och mår ner till sådane kreditormer, som micst betrygra e2nnderätter; säljaren nödges rätta sig derefter och vexier Ööskomma icke i rörsissn. Sadan hr Å. ysterligåro antydt då åigirder, som förmodas kuansa årerföra ordvingi krediivärnndet, körs: mer han till det förlag, som u gör det epecie!la föremålet för desta förste motion. Får att bättre ordra den iara rörelsan, inom detaljhandeln och hendtverkerisraa göra slut på utborgsisgssystemet å bok och råkaisg, och att isföra kostent hands! eller åtmisstose kontrstöcker, föreslår hin: äsddsg et 47 kep. 2 . rättogångsbelken avgåenda bandelsboks bevisnisgskraft, uti hvilket stadgasde han, mad åbaropande al lagkommitteans motiver, össkar införd den rättelse: tt sotocknivg i hantlardes bok över whorgzing till pirsonsr, som icke äro hredlando. då deösamma ej å:fö js eler stödes af ebsan bravissi g migot vitaord ej tillkommer, äfvan om dor hyadfasda erbjader sg ett boken med ed fåsts; och att Ediång. söäsorm fyllosdsbevis i sådane skaldfordricgsmål. sj mi tillåtns, så vidt icke rågosa af parterve Trisilligt hiostjatit såkea till den andras ed, allar dorserse, till ylsnda tf å sågondara sidan prestarsd bevisnicg. pröfvar skäligt att ås endera parten edsårg uppdesga. På det hver i sin stad må e hålla råi:un ett inrätta sig eter det nya stadgandet, föreslår hA., att den projvktersce förändringen först msd 4245 sulla taga sin början, Såsom ett vigtigt medel för införande af ordnirg och punktlighet i den större hsndeln, samt för åväga. bringandet af ett naturligt rörelsemadel, föreslår herr A., i sin 2:a motion ätt reverser till oråres och invisningar till ordres, genom et tiläzg till 4835 ärs lag, rörande inrikes vex er, underkastas lika vilgor och behbacdling samt tillerkäanas enahanda rättsförmåner i utsökringsvög, fom vexlar; i sammanhang härmed hemställer motionärn äfvea del: att endossement in blspeo å sådare förbindelser må förklarad medöra full so!idaritet och ansvarighet för erdorsenten, dels att utgifverdet af reverser till innebafvarn, såsom ett stegs bankp-pper, må för framtiden förbjudas alia andrea än statsbanken och bekhörigea oktrojergde ecskila benkbol:g. I sin 3:2 motion föreslår harr Å.: att reverser till viss man, då utsifvaren är boende i stad, samt acespterada räkningar och räkegingar, som blifvit, på sätt 4798 års fsrordniovg stadgar, bevisligen tillställda, men ej i behörig tid klandrade, då döa gäld:kyldige likaledes är boende i stad, må kunsa i utsikniogsväg ho3 stadens rådhusrätt anhitgiggöras, hvilken äger räit å krafvet meddela uts!zg och detsamma till varkställighet beordra. I en 4.8 motion föreslår harr Å. i sammanhang härmed, att den tid, 6 månad:r, inom tbvilken, enligt 2 af förorda. dena 28 Juni 4798 tillställde räkningar öfver på tid försådo varor och kostokuranter, böra klandras, må förkortas till 3 mågader. Den 5:e motionen har till ändamål att åstadkomma nödiga rättelser i kontrollen öfver bokföring och konkursar. Harr Å. anmärker att lagens föreskrifter i äseende på konkurser, böra syfta derhän, att då gäldenär kommit på obostånd eler ej förmår fullgöra sina förbinde!ser, lagen icke genom försvårande formaliteter bör fördröja konkursens början; att sätta rm Ån ENN Å