Aftonbladet – 3 december 1844, sida 2

— är fiat vid fönstren, henres öga skarpt i skymningen, såsom harens öra och ugglans öga. Redar bar alkalden fått er hårde fars befallnivg, att för drifva Naisim från sitt gömsle och släpa honom till tornet. Nöden skall framtvinga bekännelsen om ert dårakti,a förbund med tiggarens barn och ni skall se er älskade gisslas, höra hennes järmerrop, då jernet bränner hennes hals. Och hvad bliver det af er, arme grefveson? Er far skall uttala hat och förbannelse, sätta er inom Jås och rigel, till dess ni, krypande på knä i ctoftet, såsom en slaf, skymfligt fogar er i hans vilja. O, andra hafva äfven så vridit sig förtviflade vid hans fötter — andra, hvilka varit hans bjerta Lika nära som ni, och ban bar så litet aktat på de blodigt sargade bänderna, de salta tåreströmmarne, som hade han varit af brorz, lik riddarens staty på borggården. Hör ännu mer! Er far könner ert sinne för friheten och ert förbund med edrs vänner emot konungen. Han sänder er till Madrid, icke såsom brudgum, utan såsom fången, under don Rivadavias förvar, till dess stormen förjagat alla med er förbundne och ni ångrande begråter ert 2ffall. Hoppas icke på nåd och förskoning af den bjertlöse doa Jozquin. Var på er vakt och fly, så snart ovädret med sin första åska utbryter. Flera hundrade af min stams söner bar mitt rop och hoppet på byte fört till dessa berg. De äro der, föratt skydda er; hv2rje natt kunna de inbryta i det obevakade slottet. fängsla er far, döda honom, om så fordras, oct göra er till herre af er egendom, som den lem tigren nu förhåller er. Sedan kan np blifva er fäderneslands befriare, ert folks ära, och tacksam kan ni då skydda de förskjutna, hemlösa, til