Aftonbladet – 3 december 1844, sida 2

skall, måste bott väcka ett hån af medtäflaren vid örbifarter. Jag må i kyrkan vara aldrig så nitisk, arbeta natt och deg; jag må i skolan taga saken e2lirig så kallt; den sednare kommer ändå dubbelt forare än den förre. Det är vådligt att stifta lagar så att den, som blott vegstorar, kommer lika långt med den, som verkar på sin plats. Hvem kan förtycka att man hseldre sofver, när detta lönar sig lika väl, som ut vaka? Anklaga icke det lägre presterskappet för en röghst, hvarifrån det karske icke alldeles ke frikal as, eller för en försummelse hos uppfo-: 4 frikaliden bär vittno; ty hvad kan n-o6raren, hvarom lier, nit och verksamhet? -vpmuntra oss till stu34 bundne som vi 5 Vi sa vår bana framför 0s3. rdes en 0, hlsene vi aldrig fram. Bättre lasisge -svomen cch nöden under råheten, än på an lättare är i förra fellet att gripa till den -sgslöjd af binäringar, underkasta sig de förödmjukelser, hviika, ehuru embetet ovärdigt, likväl för månE9R krimminister äro nödvändiga, för att icke med de 109, svälta ihjel. Man har dömt min motion saker till döden a? följanda skäl: 4:mo Skall knmminsstern hafva större lön än kollegan. Till svar härpå år jag nämva, det en min stiftsbroder, som har god reda på hvad han uppgifver, har skriftligen underrättat mig, att, om man antagor att en komministers familj består eaf fyra personer; får, uta? allt hvad staten anslagit åt komministrarne, icke hvardera af familjen på sia lott så mycket som staten består en korrektionist. Således har väl komministern icke för mycket. Mon huru är hans löa relatit till ko:legars? Dan sodnare får vikarius för en fjerdedel af lönen. När åter jag fick trantport från det sacellani, jag under 19 års tid innsehaft och dapå fått försörja en talrik familj, ett sacellani, hvilket ofter mig söktes af 46—18 prestmän, med 44—16 års enkla meriter, bofanns att alla sacellanints lönetillgårgar icke förslogo till ats aflöna vikarier. Öfverhufvud taget i Linköpisgs stift gå icke komminisiarns nettoiakomster af socxnen, pastor och boställe ssmmanräknadt, öfver 40 till 45 tunnor sid; på hvilkens sida ligger nu vinsten? På komministerrs, som med 25 tjensteår får 40 tun207 säd, ellar kollegars, som vid 25 lefnadsår ofta får ön? Den förre har vanligen hustru och bara ja, den sadnara är vanligen ogift. 9:40 Sigas skolan omöjligen kuana bestå mad borttagande af föchrjda meritbearäkningar. Jag svarar: om så är, då må oct skolan, i Guds ramr, falla. Man talar i dosta rum så varmt och skönt för stolar. Jag kunde ansa detta för högsinnadt, ädelt och fosterländskt, om det gällde en uppeffring af de värda talarnes egan rätt; men att skära bredo remmar af andra3 skinn det hafver sig iche så särdeles svårt. — Man påminner det lägre presterskapet så ofta om sin skuld till skolan. Hafva då inga flere, än adjuokter och komministrar, någon skuld till skolan? Mar borde icke alltförmycket slå på den stringen. Hvem har största tacksamhetsskulden att afbörda, den som fick mest eller den som fick minst? Vid frågan om befordringar, om fördelar, då glömmer icke den högre lärdomen sina prerogativer, och detta är rätt; men då fråga blir att underhålla skola, der nationen, och således icka blott prester, utan vatenskaps-, embetsoch tjenstemän taga den bildning, hvarpå de grunda sin förmånsrätt till befordran, då vill man kasta hela bördan på det lägre presterskapet, som drager minsta fördelen. Detta är ju orätt? Om mana stadgar den hållas — en princip, som jeg endast med mycken inskränkning kan gilla — vill jag icke att vårt stånd skulla vid denna riksdag göra sig skyldigt till följande beslut: Skolans tjenstemän skola framgent af kyrkan hufvudsakligen lönas; men då ingen af det högre presterskapet befianes hafva mer, än han nätt och jemnt behöfver, ty pröfvar högv. ståndet billigt, att, så länge collega schoe blott bar 40—60 tunnor och rector scho!e 80—120 t:r i ordinarie lön, skall adjunkten gifva 3 t:r af sioa 6 och komministern 20 t:r af siva 40 till lönförhöjning åt collegan och rektorp. — Nedsätter man vårt bidrag till en tredjedel af lönen, så är det ändå högst obiiligt. Man torde anmärka, att skollärare ieke få sid, de få blott förhöjd tjensteårsberikning. Så mycket värre för oss; ty detia är än mer. Gerna skulla jog under min tioåriga adjunkttid gifvit än 3, än 4 t:r råg och un der min trettonåriga komministertid 8!, t:a säd och 10 Rår Bko i penningar, hvilket verkligen utgjort hälften af hala min ordinarie lön, och dermed undvikit att so, huru 23 leder ryckt framom mig på befordringsbanan. : Mina -knäkamrater i skolan, hvilka tego greden, hafva nu i 10 år varit pastorer. — Tio år härefter, om jag lsfver, torde jag få förslag till ett pastorat som föder sin man; men då, närmare sextiotalet, torde äfven jag vara urmodig och få således, efter Frimans ord, tigande draga til!s jog stupar. 3:0 Man invänder: att kyrkan har al skolan sitt förnämsta stöd. Menar man med stöd, att skoilärerne i sin bästa ålder bli pastorer, så har det sin rigtighet, men borttag de dubbla åren, och komministrarne skola stödja henne lika väl. Förstår man åter med stöd, att det vetenskapliga elementet från skolan träder in och lifvar kyrkan, så har jag vissa skrupler vid att erkänna det; ty det gäller väl hbufvudsekligen om dem, som) vinna beordran, icke i krafe af förhöjd ärsberäkning, utan i kraft afsin högre lärdom. . Man hear i förtroende sagt mig, att en skollärare har det värsta trälgöra och dertill med det aldra tråkigaste i verlden; men att en komminister åter har litet eller allsintet att göra, och detta lilla tillika det aldralju!vaste man kan tänka sig. Detta skulle vara fjorde skälet till afslag. Allt detta skulle jag enfaldeligen hafva trott, derest jag icko hat en temlig erfarenhet i båda fallen. I omkring 10 har jag beständigt haft pensionärer. Har icke antalet varit serdeles stort, har dock olikbeten dels i kunskap — (då t. ex. en blifvit skickad till akademien, har en annan icke kunnat intagas i andra klassen) dels olikhet af vila genus, som fordrat olika studier äfven för jemnåriga, gjort det mödossmmare att läsa för 6, än för 20 till 30 gossar af samma stu — Mi princip, ett skolan skall af kyrkan fortfarande under