Aftonbladet – 2 december 1844, sida 2

färg, som Minerva gifvit deråt.. Det oxktadt måste det väl med skäl sättas i fråga, huruvida någon tillräcklig anledning eller något behof öfverbufvud var för handen till ett sådant brefs utfirdande. Ingenting kan vpemligen vara riktigare än den satsen, att den väpnade styrkan ej bör blanda sig i politieka angelägenheter, men att officerare, för hvad de företaga utom all beröring med tjensten såsom enskilde medborgare, skola kunna betraktas såsom en ,väpnad styrkan — ett uttryck, som vanligen beteckrar något helt annat— är en alltför hårdragen konklusion, hvarföre också de vådor, med hvilkas förespeglande Dagligt Allehanda försvarat skrifvelsen, synas oss temligen imaginära. Medgifvas bör i öfrigt visserligen, att, några få uttryck undantagne, kan detta bref, och bör utan tvifvel äfven tolkas såsom ett fortfarande bevis för den omtalade neutraliteten ; det återstår blott stt fråga, buruvida samma omtanka hittills varit och framgent kommer att visa gig till förebyggande af åtgärder och opinionsyttringar emot reformen, hemliga eller upparbarliga, äfven från de högre embetsmännens sida. — Dagligt Allehanda berättar, att majoren af Klercker blifvit entledigad från kommendantsbefattningen på Waxbolms fästning, samt ölverstelöjtnant L. Aug. Sandels i hans ställe dertill förordnad. — Vid i går förrättadt komministarval i Catbarina församling valdes Hr katecheten Nils T:oell, med batvdlig pluraktet. Rösterna voro, för Hr Iznell 4 5314, för pastors adjunkten Haugwiz 490 3,dels, samt för viea komministern I cus Videls röst. Denna utgång är plidjande ieke blott derföre, att en för sina kunskaper utmärkt religionslärare erhållit ett ganska måttligt brödstycke, utan äfven derföre, att den innefattar en ganska märklig opinionsyttring, hvilken Hr Erkebiskopen och de herrar konsistoriales härstädes, som försökte utesluta Hr Ignell från förslaget, kunna fasa ad gotam. — Det s. k. Sällskapet i Kirsteinska arfvingarnes hus vid Munkbron firar årligen sin högtidsdsg d. December med en stor middag, och i går voro arranzgementerna ganska vackra och ett betydligt antal ledamöter församladt. Den stora och vackra matsslen, som usder årets lopp undergått en renovation ech blifvit målsd af Kongl. teaterns talanzfulle dekorationsmwålsre, Hr Möller, takat i den Pompejanska stilen och väggarne med åtskilliga wvver af huvudstaden, var jemväl för tillfillet serskildt dekererad. Omkrieg högstsalig Koszuagens marmorbyst, som af honom för några år sedan skänktes till sällskepet och står i fonden af salen, var formerad ett slags tempel och bysten, bebängå med sorgflor, omgifven af lager. På sidorna syntes Svenska och Norska vapnen med de båda ländernas nationalflagzor, och öfverst ett 0 med krona öfver i krvistal!glass raed underskrift: Ät beskyddaren af handel och koprstflit. Före måltiden afsjöngos at valda röster nedapstående, med afseende å dekorationecs emblemer, författade verser: Vårt stora Sällskap) heter Fosterlandet Hvar gång vi hylte OSCARS dyra naron. Med ekens Borgerkrans, föreningsbandet, Hvar red!ig Svensk vi sluta till vår famn. Stolt skåde ban, från Templets rund derinne, I Sonevs kraft den store Fagrens minne. Stor var Han, stor som alla sanna Hjaltar. Hans själskraft var, Jik Bilden. kolossal. Men — ingen mer från grafven stenen vältar, Men Häfden skär deri mång Runas tal. Hen lefver ock — i Son och Sonens Söner, Hvars frejd med unga lagrar hoppet kröner. Ej slumrande för Fosterlandets ära, Vi helige fridens idrott våra dar. Till skilda land vår flagg Ditt N2mn skall bära. Att rättoch sanningälskande Du var. Och jern vi ha — om krigets thordön åsker, Att smida svärd åt hjeltesonen OSCAR. Du Aödle känner, älskar Svenska jorden, Om henne, som omkrivg din Drottning, huld; Du vet bvad idoghet behöfs i Norden; Du vet hur jernet bytas kan i guld; — ; ef derför länge för Dia Att, Ditt Rike! Blif Wasas — eller — blif — Trajani like! I Vid slutet af måltiden druckos skålar för H. M. Korungen, H. M. Drottningen, DD. KK. HH. Kronprinsen, Prinsarne Gustaf, Oscar, August och I Prinsessen, samt en särskild skål för H. M. Eakedrottningen. De beledsagades af tal utaf direktionens ordförande, Hr G. Schwan, och ätföljdes af de lifligaste burrarop och sång. — Alla tidningar bafva berättat ora den resa Korungen och Drottningen i förlidne vecka gjorde till Upsala; men ingen bar nämnt om en liten händelse, som troligen icke på sekler, om rågonsin, träffat ett Konungapar, nemligen att bivista ett husförhör vå. landet. Detta hände DD. msn