Aftonbladet – 2 december 1844, sida 1

RIKSDAGEN. — Ridd. och Adeln sysselsatte sig i lördagen eftermiddagsplenum med fortsättning af bevill aingsförordningen. Uader detta plenum förekom ett försök att befria embetsoch tjenstemän irår beviilning, hvilket föll vid votering — på er röst! — Presteståndets plenum sistl. Lördag. Remissen af professor Bolmåars i ett föregående plenum väckta motion om löneförhöjning till pr ofessorerne vid Lunds universitet, mötte någon svårighet. Biskop Hallström samt doktorerna Bjöskman och Säve funec nemligen iotet al do i 56 S Riksdagsordningen upp: räknade fall, då motion eiter motionstidens slut få väckas, hafva iuträffat; och churu de önskade saker all framgång, trodde de dock att man icke alldele borde lemna lagliga former å sido. Talarne hemställ de siledes, om ej professor Bolmöer för närvarsnd ville tega motionen tillbaka. Å andra sidan uppträd de biskoparne Agardh och Nibelius, samt hrr Berlin Reuterdshl, Avjou och Hallberg, och erinrade, at tåndet tijlförene ej så strängt handhaft 56 R.O. hvarpå exempel åberopades. För konseqvensens skul borda man ej heller nu vägra remiss. Sedan herra! Thomander och Sandberg äfven tillstyrkt remiss, ble densamma beviljad. Vid frågen om remiss af komminister Jarzons mo tion om ståtsanslag till nykterhetens befrämjande, för klarade biskop Hallström sig vara af samma åsigt son yitrats i afseende på professor Bolmeers; hvaremo biskop Agardh åderopade samma skäl för remiss, som nysa blifvit anförda, med förklarande derjemte, att har gillade motionen, ej blott för dess egen skull, utar äfvenj såsom ena opinionsyttring från bögv. Ståndet Af samma tanka var doktor Sandberg, som tyckte at det ej vore för bittida att Ständerna gjorda något fö den goda saken. Åfven denna motion blef remittera tili vederbörligt Utskott. Derefter föredrogs KonstitutioasUtskottets decharge betänkande. Beträffande den a? Utsk. förkastade an märkningen i fråga om lösingsstaterna för kammar kollegium och kammerrätten, instämde doktorerne Od man och Sandberg med reservantern?. Biskoparne Holnström och Nipbelins påstodo, att ingen anledning varit för hand att uti irågavarande fall göra an märkving, och yrkade att betänkardet måtte lägg: till handlipgarne. Häri instämde biskop Hällström. Frågan om löneersättningar till f. d. statssekrete rarne Grip och Vv. Hartmansdorff föranledde en längr diskussion, derunder hrr Anjou, Hedren, Berlin, Sten hammar, Thomander och flere andra gillade Utskot tets mening, att anmärknisgen borde förfalla. Dok tor Ödmann beklagade, att en så hög embatsman, son hr von Hartmansdorff, framställt en begäran, hvilke hela statsrådet funnit sig föranlåtet att afsiyrka. Lagoch EkonomiUtskottens betänkanda, i anled ning af väckt motion om åtgärders vidtagande at förekomma tilltagandet af så kallade proletärer, hvil ken motion Utsk. hemställt icke måtte töranleda til någoa Rikets Ständers åtgärd, föranledde en diskus sion, hvilken, efter votering, ledde till det resul tat, att man skulle ingå med en underd. skrifvels till Korgl. Maj:t, det K. M. behagade taga ärende i öfvervägande och, om han funae för godt, näst riksdag till Ständerna aflåta nådig proposition i ämnet På eftermiddagen förekom Lagsamt Allm. Be svärsoch Eon.Utskottens betäovkande Jm 43, i an lednicg al väckt fråga om prygelstraffats askaffande m. m. (Utskotten hafva ansett sig icke böra till