Aftonbladet – 28 november 1844, sida 3

Vanli,en förmärktes härvid, att detta gick I kasom i tur, så att än den ene, än dea andr frams:od. I några fall, som kunde synas qvisti gare, begärde någon ledamot att riddarhbussekrete raren måtte tillkännagifva, huru Presteständet ha: de beilutat i den frågan, och då fick man va: ligen den upplysningen, att de högvördiges plurz2litet hade beslutat alldeles så, att man kunde begär: det Adeln måtte instämma i detsamma, hvilke ock gesast skedde medelst afslag på cen före dragna punkten. Det får erkännas, att denn: lyckliga öfverensstämmelse, så väl mellan sjelfva talarne på riddarhuset sins emellan, rom med prestmajoritetens förut yttrade tanka väl var en tillfällighet, men knappast bade kunnat falia sig bittre, o:n alltsammans pi förband varit hopkokadt, samt roilerna överenskomna och utdelade. Det bela hade verkligsn någon likhet — icke i afseende på personern2, men saken, med en auktioz, der endast några klädståndsruar qvarstadnat sednare på aftonen, och der derföre många effekter af värde bortslumpas för en ringa penning. Nåizon opposition var härvid icke att. tänka på, ty den sidan räknade väl icke mer än tre å fyra ledamöter närvarande, hvilka icke ville uppshålla tiden med ett fruktlöst motsträfvande. Det har imedliertid sin serskiilda .märkvärdigbet att just sådana personer, som Kammarrättens President oc Advokaffiskal båda vore bland de mest nitiske att bestrida förslag, som afsåo att leda till statens säkerhet och goi1 ordning; det skulle verkligen ej vara ur vägen att nu uppfriska minnat med Hr von Hartmansdorffs anföranden 1 s:mma ämne, eller rörande Revisorernes granskningsrätt, vid de två första riksdagarna, i hvilka han deltog. Rättvisligen bör dock unisntagar, att Utskottet vann med batydlig pluralitet en votering på förmiddagen i frågan om myntverket, nemligen en bemstillan om en underdånig skrifvelse tll Reseringen angående mfirdandet af ett reglemente för mynatverket, äfvensom att pröfningarna till och ifrån myntet må ske efter samma method. Mirklig var bärvid ep upplysning, zom Hr homarskalken Aminoff i egeaskap afrevisor är 1844 saf, att rovisorerne hade fuamt den största oordning rådande i myntet, i allt hvad reglementen ller instruktioner angick, och att öfverdirektöres ir fullkomligt egenmäktig. I denna fråga talade ock frih, Cederström, Jac. för Utskottets förslag, och Hr von Hartmansdorff yttrade sig icke, men leremot voro Hr Prin!z2nschöld och Hr Bråkenjelm nitiska och general Lefren begärde voteag på afslag.