Aftonbladet – 27 november 1844, sida 2

eslaget att Bevillnings-stadgans föreskrift uti 15 och 7 SS, angående beviilning för sarbetsfotk, måtte ipphäfvas och försvinna, samt arbetsfolk, som är uan förmögenhet, vara frikalladt från utgörande afanen bevillning, än den personliga skyddsafgiften af BA sk. för man och 42 sk, för qvinna; isom vällcfl. Borgsre-ståndet, af He P. E. Winge, att bevillning efter 2 artikeln för arbetsfolk i städerne och på lanjet hädanefter måtte försvinna, samt at Andreas Bengissom från Jönköpings lin, med hvilken A. J. Sandstedt från samma län, jemte flere af Ståndets adamöter instämt, alt arbetsfolk på landet må ifrån gift, ervligt 97 H, befrias, så vida sådane personer icke idka någet yrke, såsom timmermän, byggmästare, murmästare eller annat dylikt. Då arbetskraften i vårt land är af den vigt, att man svårligen kan undgå att vid beskattningen taga den i betraktande, och på det ej benägenheten att undandrega sig lagstadd tjerst må uppmuntras; så anssr Utskottet den searskilda bevillsingsn för arbetsfolk i städerna och på landet dasto beldre böra fortfarande utgöras, som, jemte det att det synes billigt, att erbetaren mad värdet af ett dagsverks bidrager Lill staten, denna folktlass, serdeles uti städerna, eger tillfälle till så förmånlig arbetsförtjenst, att den ifrågasatta bevillsingsafgitten, som egentligen träffar dem. som äro fullt arbetsföre, icka skäligen kan anses betungande; hvadan Utskottet å ofvannämrde motioner icke kunnat fåsta annat afseende, än att Utsk. hos R. St. vördsamt hemställt, att för arbetsfolk på andet afgifterne må bestämmas till micskade belopp. För fiskare, ehvad de äro borgara eller ej, får U. med afseende på deras ringa vilkor, föreslå den föriodriog, att en 9:da klass, med agift af 32 sk., må tillkomma, enligt hvad förslaget i 44 utvisar. Då fruatimmer, som idka klädsöm, i allmänhet icke kuora, i afsaende på yrkats förmånlighet, jamörr: ned hazdtverkare, har U. för de förstnämnde för:slagit bevillning till hälften mot hanrdtverkare. Sedan försäljning af lottsedlar numera icke är till låten, bar stadgandet om bevillaning för försäljare a lottseålar blifvit från förslaget uteslutet. Då, uti åtskillige rikets städer blifeit inrättade så kellade kommissions-kostor, hvilkas föreståndare dera ega icke obetydlig inkomst, och i sådant afscende när mast kunna jemföras med handelsexpeditsr och kom. missionärer, föreslär U., att näst efter ordet Han dels-expediter,, må införas orden: föreståndare fö kommissions-kontorp. Af enabanda skäl, som i aseende på fruntimmer hvilka idka klädessöm, här ofvan bli:vit anförda, hem ställer U., att afgiftea för syjungirur må bastämma till hälftea mot gesäller. Hr K. A. Almgren har i afseende på s. k. proben reuter föreslagit: 4:0 att agiften för desse resand måtte förhöjas från 50 rdr i ett för ailt, till 450 rd b:to i månaden, så länge de i landet vistas; 2:o at deras vistande inom riket måtte för hvarja år inskrän kas till 3 å 4 månader, samt att de, i hvarja stac de passera, må åläggas för vederbörande auktoritet genom påskrift af siil pass, styrka, att de den stad gade månadsafgiten cerlogt, samt 5:o att, derest d underlåta att sitt pass uppvisa och afgiften erlägga eller inlåta sig i förbjuden handel, eller befinnas för söka i landet bortsluia elier inpraktisera till införse förbjudne varor, de första gångea må anses förfalln till 500 rår b:ko och ardra fången till 4000 rår b:k böter, jemte förvisnieg ur riket, hvilket sednare stref med afseende å sistnämnde förbrytelsa, utan allt upp skof borde tillämpas, så snart förbrytelsen inträffat — Då de 2:ae sistnämnde punkterna at motiorären förslag innefatta ämnen, som icke äro af beskattnings ca:ur, kamma dossa punkter att utgöra föremål fö serskild bebandlirg; och som, i afseende på först punkten, Utsi. anser beskattningen för ofvanrämnd utiändniagar böra så lämpas, att någon menlig ver kan deraf för landets egen asättning å utländsk or icke må kunna befaras, har Utsk., med bibebålland af den i nu gällande bevillningsstadga införde skatt bestämmelse rörande utländningar, föreslagit en säk rare kontroll å afgiftens behöriga erlägganden. Af M. Månsson från Calmar län är föreslaget, at då för jord af frälse-skatte-natur det tillhör den, sor eger räntan, att betala rustningsbevillningen, en för ändring eller tillägg uti 22 Ä a Bevilaingsstadge måtte görss al följande lydilse: af frälse-skattehem man betalar den, som räntan eger, rust-tjenstb: villningen,, — Då Utsk. erfarit, att missförstånd upp stått vid tillämpningen af stadgandet om rust-tjenst bevillniogens utgörande, har Utsek., eoär det åligge frälse-ränteegaren att ansvara för rämnde bevillning såsom numera motsvarande prestation af rusttjensi funnit sig böra föreslå den förändring uti 4:sta mon af 22 , att ordet jordegaren må utbytes mot or det ränleegarenn. Inom Presteståndet har Hr doktor Björkman mo tionerat, att arrendatorer af minst ett eller åtminsto ne fvå mantal måtte åliggas en modererad bevill oingsafgit för (örelse. — Då bebållningen af arren den i sjelfva verket utgör en mizskning i den af kastning, jordegare kunnat päräkna af egendomar un der eget bruk, för hvilken afkastning bevillaing efte fastighetsvärdet al jordegare måste erläggas, anse Utsk., att, genom den nu ifrågasstta serskilda bevill nisg för arrendatorer, en dubbel beskattning å viss jordegendomar skulle komma att ega rum, ett förhå lande, som, i afseende på den intill sista riksdag gä! lande enahanda beskattning, föranledde Rikets Stände att då afskaffa alla så beskaffade afgifter; hvadan Utsk afstyrker bifall å Hr dokxtor Björamacs förepämrd motion. Enär fabriker för tillverkning af spermacetioc stearinljus, ej mindre än vaxljusfabriker böra beskat tas, föreslår Utsk. den förändring uti 248, alt unde bokstafven L. må införas: Ljus-, spermaceli-, stea rineller vaxfabriker,. I afseendo på bevillningen af gruvor och grufve lotter, enligt 25 S, hvilken bevillniog af behålloa in komstea utgår, hemställer Utsk., att näst framför or det inkomst må införas ordet behållnav. Af enahanda skäl, som för advokater i städern blifvit anfördt, föreslår Utsk. förhöjaing i bevillniager för adrakatar anh selfärarana Aa landat