Aftonbladet – 26 november 1844, sida 2

ten af sin nervsiarka arm slungade han kärlet högt i luften, dervid ett allmänt rop af förvåning öfver det ovanliga kastet hördes, och de närstående åtskildes, för att icse skadas af det nedfallande fatet. — Kastet hade, med öfvad hand, skedt nästan perpendikulärt i luften, ty kärlet nedföll tätt framför brudparets fötter och skrällande sönderslogs. — I samma ögonblick framstörtade flera qvinnor, swmlade hastigt och med beställsam nyfikenhet skärfvorna och passade dem tillsammans, att icke minsta stycke måtte saknas. Dam saja öfsverräknade dem sjelf, i ängslig bäfvan; hvarje nyfunnen skärfva nummererades, och sedan de! sista stycket blifvit inpassadt och talet trettio högt utropats, sprang hon upp och kastade sig, i salig hänryckning, till ynglingens bröst. Hvarför icke ytterl gare trettion, sade denne lifligt rörd, att jag ännu vid Ashmirs ålder måtte få ega dig.n Håll! inföll Damgsaja. Midnattens andar ärc afundsasmma, då de med eget qval skåda menni skors sällhet. Trettio lyckliga år? Nej, Damgaj: skal!, förtärd af sin oändliga kärlek, aldrig skåd: deras sista dag. Lycka til!, lilla fru! sade en groflemmad qvir na. Din brudgum älskar icke såsom en af oss utan varmt och obetänksamt, som en arragonisl Eseudero. — Håll honom godt i maten och skö väl om honom; en sådan klenod är sällsynt. Naisim uppsteg nu från sin naturliga tron, brud: paret måste utsträcka sina armar och han ombanc dem trettio gånger med ett hvitt snöre. — Sedan strödde han hvetmjöl på deras händer, skar hufvudet af en spräcklig tupp och begöt med blodet deras fötter. — Måtte aldrig er morgor sakna bröd och er middag kött på fatetl utropa de han högt. Lagen har nu bundit er, mannen: fria arm vårdar och skyddar qvinnan — och hor skall älska och akta honom, såsom sin herre.s — Hastigt afskar han de med snöret gjorda tretti banden och tryckte derefter mannens band p Damgajas hufvud. a Ceremonien var slutad. — Det unga paret följ de den gam!e zgenarfursten till ett något upp höjdt ställe, der för dem och de fyra anförarne va utbreit ett rödt täcke, betäckt med en mängt rätte. :