Aftonbladet – 19 november 1844, sida 1

FF of kets tillstånd och bebo, äskade ansteg till försvarsverket cch undervisningsverken, funvos, en! resery:s åsigt, medel inom Rissgäldskontorets behållne tillgångar, äfvensom till deru i omnämnde avslag för stamholländeriser, stuterier, brosrne på vägen emellan Kopparbergs, G-fleborgs och Jemtlands län, och derj:-mte tili de kreditiv, hvilka kunna biva nödige för folkundervisningens beordrande, med flera misd:e behog Anslsgen för Styrelsen af allmänna vägoc vatten. byggnader, samt för lärare och elever vid Marisberg, burde uppföras på ordinarie stater. Öfrige, uti proe I positionen af dan 49 Juli, äskade anslag af.ågo reproduktiva företag. Summorna dertillu!gjorde 774 000 rdr, samt om man, såsom riktigast vore, inberiknar kostnaderna för fullbordandet al öretagen, 4.443 000 rör; och reserv. ansåg att, så vida utsk. fann örttagen vera af al män nytta och u göra delar af en same manhäeganade plan för handeln: beord:ande och komImunikationers befrämjande, etc. så borde medel till deras utförande anskaffas. Alt-edan tio år tillbaka hade Banken uppsugit en betydlig och sig allljemt ökande årlig vinst från npälringarne, utan att hafva gifvit något åter ifrån sig mera, än 4,400,000 Rår till Riksgäldskontoret. Bane Iken hade under denna tidrymd ökat sin fond med 5 millioner, och Rizasgäldskontoret har indragit sina 2 milloner utelöpande obligstisner samt upplazt mera än 3!, milioner. Dessa betydlige zummor ära utlånte till allmänheten, bära rä ta cch uppsuga således alltjemt mera och mera från näricgarne, som jemt öka sina skulder till stateas kassor. Staten riktar sig på jbek stnad af enskilte. Deita borde till näringarne återgifvas, på det sält, att det användes til företag, som befordra näringarnes tillväxt etc. E tenorvat,jemväl css eget, förhållande vore, att 2 millioner, vid pass, reserverats uti riksgäldskontoret till ändamål, som först framdeles kunna uppfyllas. I stallet för stt, såsom i andra stat:r, der maa kar räkna, låta stats, medlen vara i rörelsen, hade vi för plägsed aw hepa dem såsom depositioner i Banken, eller att deraf bilda behållsiogar, som fistas gezsom utlåning på vissa händer. Vi tillfskna oss derigazom någon ränta — vi vinpa i år 4 million uti räntor — men vi försvåra och bz2svära dsn allmänna cirkulationen. Reg. irsåg nogsamt svårigheten att äsdra vacotna, men kunde ej undertrycka dsn mening, att när penningeförltgenhesten är allmäa 0. fs. v., då borde staten öppna sina kassor och korama da räriogar till unde-stid, som staten sugit utur. T. ex. i Westergötblard: vore icke Lidköpiogs bamnbyggnad det nyttigaste anvärdaada af de räntor, Banten hemtst från Westergöthe dlends slättbygd? Likaså kunde bankovinsters anväadande vara uti alla landsåndar, der skuldsatte innevå. asre gifvit sina måcgåriga bidrag till bankoverketg Öörkoran.n Ehuru den uppupna bankovinsten vora äisponerad, skule troligtvis de kommande å-en sådan räntevinast ytterligare inflyta och gifva tillgångar att återgälda de örskotter, hyaruti man skulle gå, om man pu till nyttiga arbeten bevijade 4 å 2 millioner utöfver de behiiloisgar, riksgåldskontoret för närvarande äger. Reserv. ansåg derföre Sta:U:st. böra taga anslageng ytta och företsgeos allmänna gaga uti mozet öfvervägande och föreslå R. St. de utvägar, hvilka kuora beredas för företagandet och fulibordandet af alla de el!männa arbeten, hvilka Utsk. fianer vara ändaemålsexliga, verkligt båtande samt befordrande rikets h-der och framtida bista; — frågan derom måne i öfrigt härleda sig endera från K. M:s proposition, eller från enskild motiovärs förslag. — Hiruti instämde Hr af Harmens, i afscende å utgifterae för den kommande tiden, AA? herr friherre v. Kremer: instämde ock huvud. sakligsn, men ansåg Jlikvä! riksgäldskontorets stillsirg vida fördelaktigars, än hvsd Usk. framsiällt. Reserr, trodde nemligen, att 4844 å:s allmänva bevillning had2 bordt tagas i beräkning såsom en tillgång, lika med 41843 års bevillaing, utgörande 2 049 0351 R ir, så mycket heldro som alla då af R. St. bviljade anslag komma a:t beräknas från och med 4843 års början, under bvilket 1844 års allmänna bevillning inflyter. Dock borde afdragas hvad å kreditivet på ban. ken förskottsvis blifit lyftadt, eller 341 718 Rdr, i fö!ljd hvaraf riksgäldskontorets tillgångar skulla ökes med 1,737,333 Rdr. Toges åter icke deana tillgång i beräkniog, ansåg reserv. Utsk. hafva bort uppföra bela kreditivet på banken, eller en million rdr bko, såsom af riksgäldskontoret förskottsvis di-panibel, i likhet med hvad Utsk. föreslazxit i aseende på redan å nämnde kreditiv lyftade 341 718 Rdr. Hervid borde ock räknas den blifvande bankovinsten, utgörande omkring 900,000 Rdr årligen, hvilken, enligt reserv:s förmodan, ej komme att skrioläggas, I:keså aosig reserv., att såsom behållningar bort upptagas. hvad soma på anslagen till odlingsföretag, strömrenssingar m. m., icke biifvit inom 4844 års utgång lyftadt, i anledniog deraf, att de utaf R. St. stadgade villkor .j kunsat af vederbörande fullgöras, af samma skäl som ansleget för hamnanläggniogen vid Åhus, för Ruttae-åos upprensniog m. m. tagits i beräkning. Yt. terligare borde såsom disponibel tillgång utföras störa delen af de 288 562 Rdr, som äro afsette för inlösen af äldre riksgäldssedlar, bvilka troligen eldrig komn e att för sitt ändamål e:ordras, men reserv. ville med herr Scharteu från tillgåogarne afräkaa 463.000 Rdr, under åren 1841—1843, såsom tul å utländsk spannmål. influtve medel, de der kuona af:K. M. vid inträffande missväxt cb-hindradt disponeras. Raserv, snsåg bäraf följa, att ritsgäldskontorets ställning, alltsedan nämnde verk bildades, aldrig varit fördelakti gare än i närvarande tidpunkt och att detta verk, i hvars nama ordet gäldn aldrig vidare borde isflyta, lemnear full tillgång för de summor, K.M. äskat ochi enskilde motioner uppgifvita. Hr von Rosen: ansåg Uisi:s hamställån, ianan anslagen blifvit pröfvade, oormlig, och reserverade sig skarpt mot Uisk:s bostut, att upptaga anslaget till hamnobyggraden vid Åhus bland Riksgäldskontorets tillgångar. — Hr friberre Tersmeden, Her Ekströmer, Lagerborg, von Celsing och af Harmens finstinda i förra delen af denna reservation. Al Hr Möllerhjelm: Uti beräkningen öffer Riksgä!dskostorets tillgångar har jag ansett den reda: uttaxerade, ehuru ännu ej influtna allmänna bevillniagen för innevarande år desto hellre hafva bordt intagas, som Ritsgätdskontoret redan förskoltsvis bestridt nästan alla do utgifter, hvartiill donna bevillniag är afsedd, och de äanu återstående utbetalningarna blifvit från Kontorets nu ägande behillning adregna. Mean om äfven 1844 års beviliniag an3s erforderlig för R k:TR